Separationsångest

Hej, detta är mitt första inlägg här.. Man, 29 år. 

Mitt problem är en ganska så extrem separationsångest när min partner reser. Idag åkte hon till andra sidan klotet och ska vara borta i två veckor, med sin mamma ska nämnas så ingen partyresa med väninnorna, och jag bryter emellanåt ihop totalt. Det känns som att jag får panik, tårarna sprutar och jag måste sätta mig ner. Pulsen går upp och jag blir andfådd och tappar helt kontrollen. När det händer vill jag bara försvinna från detta klot. Jag klarar för tillfället inte av att vara hemma i vårt gemensamma hem ensam, så nu bor jag hos mina föräldrar tillsvidare.

Vad jag inte begriper är varför jag känner såhär. Ena sekunden mår jag bra, precis som vanligt, medan rätt som det är så blir det som att en sten faller ner från himlen och träffar mig i huvudet - och så bryter jag ihop igen. Jag kan inte kontrollera det alls. Sedan, efter en relativt kort stund, så mår jag bra igen. 

Jag har under hela min uppväxt upplevt sådana här ångestattacker (om man nu kan kalla dem det), men endast i samband med när min partner ska ut och resa. En annan sak som jag har insett är att det är bara när min partner ska resa långt bort som jag känner såhär. Blir hon borta någon eller ett par veckor inom Sverige har jag inga problem alls. Jag tror därför att det jag känner är en extrem oro och hjälplöshet, men givetvis kan jag ha fel. Jag kan även tillägga att jag aldrig har tilldelats någon diagnos hos läkare, mår i övrigt bra och har ett stadigt förhållande tillsammans med min partner. Hur jag än tänker efter kan jag inte heller finna någon händelse från mina unga år som kan vara kopplad till detta.

Dela gärna med er av vad ni tänker, för ingen av mina vänner förstår hur jag känner.