Sambolag-stöld med statens goda minne
I vanliga fall när någon medborgare tar annan medborgares egendom utan att det är frivilligt från ägarens sida kallar vi det för stöld. Stöld brukar av de flesta anses vara något som vi inte ska syssla med. Staten ska bekämpa och absolut inte uppmuntra till stöld. Inte finns det väl någon lag som strider mot denna grundprincip? Jo, det finns ett stort undantag. Det rör sig om sambolagen.
För det första ska sägas att avgörandet om man betraktas som sambo eller inte, ligger inte hos de samboende själva. Detta i sig en sjuk grund på vilken sambolagen vilar.
Vad får då detta för konsekvenser? Jo, lagen går ut på att om man skaffat något gemensamt t ex en bostadsrätt, men bara den ena stått för kosingen, så får ändå båda del av bostadsrätten om man separerar. Visst det kan verka orättvist och det är just precis vad det är. Just så orättvis som en stöld brukar vara. Fast den här stölden är ännu värre än en vanlig stöld, du kan varken polisanmäla den eller försöka få ut försäkringspengar.
Att vi ska ha laglig möjlighet att som människor ingå avtal som ger våra nära och kära inom vissa ramar en ekonomiskt trygg tillvaro även om vi dör eller går skilda vägar, det tycker jag är rimligt. Helt centralt är dock att detta ska göras helt frivilligt. Äktenskapsbalken är trots dess ålderdomlighet och kvalmigt konservativa utformning, en frivillig väg att göra detta. Alltså man kan välja: gifta sig eller inte gifta sig.
I Sambolagen är utgångspunkten en helt annan. Har du flyttat ihop med någon i en ny lägenhet och skaffat nya möbler som du själv har betalt, får du skylla dig själv. Då är det nämligen så enligt staten att din partner naturligtvis får stjäla soffbordet, byrån och hemmabion när ni flyttar isär, så länge det motsvarar halva bohaget.
För det första ska sägas att avgörandet om man betraktas som sambo eller inte, ligger inte hos de samboende själva. Detta i sig en sjuk grund på vilken sambolagen vilar.
Vad får då detta för konsekvenser? Jo, lagen går ut på att om man skaffat något gemensamt t ex en bostadsrätt, men bara den ena stått för kosingen, så får ändå båda del av bostadsrätten om man separerar. Visst det kan verka orättvist och det är just precis vad det är. Just så orättvis som en stöld brukar vara. Fast den här stölden är ännu värre än en vanlig stöld, du kan varken polisanmäla den eller försöka få ut försäkringspengar.
Att vi ska ha laglig möjlighet att som människor ingå avtal som ger våra nära och kära inom vissa ramar en ekonomiskt trygg tillvaro även om vi dör eller går skilda vägar, det tycker jag är rimligt. Helt centralt är dock att detta ska göras helt frivilligt. Äktenskapsbalken är trots dess ålderdomlighet och kvalmigt konservativa utformning, en frivillig väg att göra detta. Alltså man kan välja: gifta sig eller inte gifta sig.
I Sambolagen är utgångspunkten en helt annan. Har du flyttat ihop med någon i en ny lägenhet och skaffat nya möbler som du själv har betalt, får du skylla dig själv. Då är det nämligen så enligt staten att din partner naturligtvis får stjäla soffbordet, byrån och hemmabion när ni flyttar isär, så länge det motsvarar halva bohaget.
Tack och lov är lagen skriven så att man genom ett samboavtal kan komma överens om att lagen inte ska gälla i de delar som behandlar stöldförfarandet. Hur många gör det? Naturligtvis skulle det vara tvärtom, utgångspunkten skulle vara att man inte fick del av den andres egendom och så skulle man få välja om man trots allt ville att partnern skulle ha del sakerna vid separation.
