Vara föräldraledig med ett barn, det andra på dagis?

Vet faktiskt inte hur reglerna ser ut, om man kan vara FL med ett barn i taget..... Men varför inte dra ner på ambitionerna om VAD ni gör och istället bara umgås med barnen! Mina barn tycker det är kul om vi lägger en filt i vardagsrummet och har picknick där, det behöver inte vara så avancerat!

Kanske är det så att du behöver fler aktivitetsförslag, man måste inte göra allt så stort.

Många barn uppskattar lite enklare saker som att gå ut i skogen, kolla film, ha picknick i vardagsrummet, måla vattenfärg,trolldeg osv osv.

Finns det Öppen förskola där du bor? lekland?

Kvalitetstid för barnen är också många gånger att bara ta det lugnt, umgås, spela ett spel osv inte att göra stora aktiviteter.

Hej!

Jag tycker att det låter som en jättebra idé! Barn mår bra av att få egen tid tillsammans med en förälder. Vad man gör på sin tid tillsammans tror jag spelar mindre roll, så länge samvaron är positivt laddad. Förslag: säg till dina barn att du vill tillbringa egen tid med dem, och fråga DEM vad de skulle vilja göra tillsammans med dig!
(Och kom ihåg att du har full rätt som förälder att lägga in veto mot deras förslag om det är för svårt/dyrt/icke genomförbart, även om du ställde frågan.)

Att ge barn positiv tid på detta sätt bygger upp ett "kapital" som gör att barnet inte har samma behov av att "trilskas" för att få uppmärksamhet. Barnet känner sig redan sett och behöver inte bråka sig till det.

Därför: hurra för din idé tycker jag, det kan komma att bli ditt bästa beslut!

Jag kan inte se varför det skulle vara konstigt att ha det ena barnet på dagis då du tar ut föräldradagar för det andra. Dock: när ett barn får syskon är ofta tiden det andra barnet får vara på dagis begränsad i många kommuner. Men det är när man är hemma på heltid med det lilla syskonet. Det andra barnet får ofta då vara på dagis 15 eller 30 timmar i veckan.

Fråga pedagogerna på ditt dagis hur det ligger till i er kommun, och hur det skulle vara om du tar ut enstaka dagar. Ingen pedagog kan rimligtvis tycka att det är en dålig idé att ge sina barn egentid med förälder!

Lycka till!

Bara det är okej med din arbetsgivare så kör på, då får den andra vara iaf 15 timmar i veckan.

Dock skulle jag hellre fundera över att kanske kolla om kommunen har något familjestödteam. Det låter som om du snarare behöver hitta balansen i familjelivet och relationerna. Då barnen är osäkra på ribban samtidigt som du vill göra allt perfekt så blir det lätt galet för dem också. Kanske kan du få stöd från dem i era relationer?

Tack för många bra svar..

Gick i stödsamtal ett tag efter separationen där jag bland annat pratade endel om den nya situationen att vara själv med barnen. Fick även tipset där att inte ha så höra ambitioner vad gäller att göra saker med barnen. Det känner jag själv också egentligen...men problemet är att jag tycker de är bara då jag förmår mig att engagera mig och leka med dem. Skulle vilja kunna sitta på golvet med dem och leka med dockor eller bilar, vet inte varför, men jag förmår mig liksom inte. Jag hämtar dem från dagis när jag är utvilad  från jobbet (har den förmånen). Men sen innan vi tagit oss hem är de som att jag inte orkar göra något med dem, blir ofta helt slut....Ända grejen inomhus jag förmår med dem är läsa böcker ,  vilket jag gör ganska mycket.

Så kanske gör jag mer dessa aktiviteter för mig själv mer än barnen...men jag tänker såhär, tycker jag de är roligt och är engagerad i barnen så måste de ju vara bra för dem med.

Leklandet är kul, dit åker vi någon gång...öppna förskolan har jag funderat på, men aldrig provat än..

Ska kolla hur dagis ställer sig till mitt förslag, kom på också att det är ett personalkooperativ, men erfarenheten säger att dom snarare brukar va generösare än de kommunala dagisen (ex 20 timmar för syskon, istället för 15).

Iden är som sagt också god känner jag med, så borde kanske gå bra...Sen så är alternativet är att spara dagarna tills barnen blir äldre, och då kommer de ju inte hjälpa dagispersonalen något.

Jag tycker som sagt var att jag har tillräckligt med tid med båda samtidigt...

/Jonas

För det första, du är troligtvis en bra förälder redan, men verkar ha väldigt höga krav på dig själv.

Det är fullt normalt att tycka det är tillräckligt jobbigt att bara ro runt vardagen med jobb, hämtningar, lämningar, laga mat, få barnen badade ibland och få dem i säng samt hinna umgås med dem lite mellan varven.

Vad uppskattar barnen att göra hemma? Leker de mycket var och en för sig eller tillsammans båda två?

Mitt tips är att börja bygga upp en bra vardag där barnen får tillräckligt med umgänge med dig hemma. Spela spel, pussla, läs böcker, lek med play doh eller bara var med i barnens rum en halvtimme och låt dem komma till dig. Bara det att de får chansen att tanka närhet och kommunicera ger barnen jättemycket. De behöver inte alltid de där avancerade utflykterna. Vill du fortfarande ha dem ibland så fundera ut om det är smidigast med ett barn i taget eller att ta hjälp av familjen med på utflykten. Sedan är det helt okey om det blir kaos, barnen minns kanske inte alltid det som du upplever som tokigt.

Jo har förstått att det är normalt att det är jobbigt med småbarn....förstod nog inte hur pass jobbigt innan vi skaffade barn. Nu var d första barnet inte planerat, inte helt de andra heller så hade inte så mycket val även om jag var jätteglad var jag kanske inte riktigt redo, om man nu blir d någon gång =)

Barnen leker mycket tillsammans hemma, så det är bra. Dom kommer mindre överens när jag ska komma och styra upp något. Vet att jag inte kanske borde styra så mycket, men blir gärna så för att jag själv ska ha tålamod att leka....dom leker inte så mycket med leksaker när dom är tillsammans...härjar mest runt, hoppar sängen å sånt, sprang ner julgranen nu över jul =)

Lite ironiskt för jag är själv pedagogiskt utbildad så tror jag har skaplig koll på hur jag borde göra....men sedan att använda den kunskap jag har är något helt annat :/

Kaos har jag inget problem....är mer när dom bråkar om allting. Vill inte klä på sig osv...de tröttar ut en och jag har temperament som jag har svårt att tygla :/ Haft sömnproblem, speciellt nu efter separationen och det gör ju att tålamodet blir sämre tyvärr....

Vissa dagar känns de som jag inte gör annat än skäller på dem...å det känns ju inte kul...måste nog försöka att mer bara vara som flera av er säger...göra små saker tillsammans och då inte bli arg när dom krånglar...
/Jonas

Var ålder har sina bekymmer, så jag tror aldrig att man helt kan vara förberedd inför vad som komma skall. Min äldsta dotter är 3 år nu och det händer massor. Vissa stunder sliter man sitt hår och andra stunder är hur härliga som helst. Så det gäller bara att samla energi i de goda att hantera de tuffare när man är trött av sömnbrist eller sjuk, men ändå ska hantera att man har 2 småbarn.

Det är två helt skilda saker att arbeta som pedagog och vara pedagogisk hemma. Ett tag tvivlade jag verkligen på mitt yrkesval då jag inte lyckades få lugna sköna mornar med två barn utan bara en massa trotsstrider. Att däremot ha fem barn på förskolan kan vara hur enkelt som helst, men jag kom fram till att på förskolan har du ett fokus - barnen, hemma har man både barnen och resten av hushållsarbetet. Visst kan man städa och plocka när de sover, men maten måste ju ändå fram på bordet.

Ett tips kan vara att räkna till 10 eller ta en föräldratime out när det kör ihop sig.

Sedan kan du ju välja att engagera dem i lugnare aktiviteter. Se till att ni kan spela memo och lotto ihop. Hitta aktiviteter där ni är tillsammans, men att de ändå kan göra var sin del om de har svårigheter att samsas. Pärla kan de ju göra var sitt armband/platta, leka med play doh, måla mm. Kanske ha var sin Barbiedocka och du har också en, så får var och en klä på sin docka.

SE krånglet som ett steg i deras utveckling och framför allt VÄLJ dina strider. Det är inte hela världen om tröjan sitter bak och fram, barnet har två mössor o s v huvudsaken är att de är funktionellt klädda i förhållande till vädret och inte behöver frysa eller bli våta. Ibland får man också säga att ja men strunta i vantarna så får du  se att det är kallt och sedan låta dem inse att det var visst kallt ute och fråga om de vill ha vantarna du stoppade i jackfickan. Bestäm några få punkter som är superviktiga och håll på dem. Sedan kan inte barn bestämma en massa, men det är viktigt att de får känna sig delaktiga. Idag får du inte korv och makaroner, men på ...dag kan du få det.

Hur känner barnens mamma? Jag tänker att ni nu i början kanske kan ha något schema där ni någon dag i veckan har varsitt barn under dagen. Då får båda barnen lite egentid med en förälder var, så gör man ju ofta i kärnfamiljer om barnen har olika viljor. Ser ingen anledning till att man inte kan göra så som separerad.

jag tycker det är ett jättebra förslag och hoppas din förskola kan se nyttan av det och inte snöa in sig i massa regler för att det bara är så...
Behöver inte vara stora saker alls, kanske en egen dag på badhuset, bara en promenad med ett barn i skogen och bara vara.
Att kunna umgås helt med ett barn i taget någon gång är ganska viktigt tror jag.
När mina barn var små var jag själv med dem och jag hade då inga problem att göra precis det du pratar om, det var till och med förskolans förslag att jag skulle göra så.

Lycka till!

Hej!

Vilken tuff och svår situation du hamnat i! Heder åt dig att du i det läget kan tänka "outside the box" och försöka hitta lösningar som kan bli bra för hela familjen!

Det låter som om du har höga krav på ditt föräldraskap och samtidigt  känner dig otillräcklig. Mitt råd är att söka upp någon som du kan bolla tankarna om ditt föräldraskap med och samtidigt få hjälp med sömnbristen. Det är förmodligen något som ställer till det för dig!

Belöningssystem av olika slag är det som jag tycker funkar bäst på barn som trilskas mycket. Det finns en föräldrautbildning som heter Komet som är väldigt bra! Prata med förskolepersonalen. De borde ha koll på sånt!

Lycka till!

Men fasen...hade skrivit långt inlägg, men måste ha missat att posta det eller något....
Återkommer imorgon..
/jonas

Gör ett nytt försök...

Imorgon kommer barnen igen...veckan jag är själv går så fort, på både gott och ont.
Jag längtar efter dem, men måste erkänna att jag tycker de är skönt att vara själv också.
Har  fullt upp ändå...ett gammalt hus som ska rustas, massa idrott som jag inte kan leva utan?
Börjat träffa en söt tjej också som tar endel tid ;)

Kanske är det därför det blir extra jobbigt också...har så mycket som jag vill göra.
Vet att jag egentligen borde släppa lite mer av de andra sakerna...
Men idrotten har alltid betytt jättemycket för mig, väljer den istället för att umgås med kompisar. Eller är delvis där jag träffar kompisar, beroende på hur man ser det...
Huset som barnen växt upp i känns hemskt om jag skulle sälja...de är ju en del av deras trygghet som är kvar.
och barnen behöver ju ha egna rum så småningom samt om de inte ska behöva skämmas för sina kompisar måste jag rusta det...
Kanske är det tidigt att träffa tjejer...fick rådet på stödsamtal att försöka hitta mig själv först efter separationen.
Har nog kanske inte kommit så långt...men varit svårt att låta bli att dejta iaf ;)

Jag försöker välja mina strider...men det är svårt. Är nog som person så att jag är rätt bestämt hur jag tycker och vill att det ska vara.
Men generellt så säger jag inte till barnen så mycket.
Vi hade en intressant föreläsare på jobbet..bo hejlskov, tror de var ett års väntetid på att han skulle komma och föreläsa. Iaf så sa han att man inte behövde säga åt småbarn att sluta tända och släcka ljuset. För efter tror de va typ 200 gånger så lessnar dom, då har dom fattat grej och något annat blir intressant. Om man nu orkar med de 200 tryckningarna..hehe.
Han sa också att det inte är någon ide att försöka lära barn hänga upp ytterkläderna innan de blir ca 12 år. För om de gör det innan dess har barnet glömt vad de skulle göra när de kommer in...Vilken svammel de här blev...var mycket intressant föreläsning iaf...poängen var väl att jag låter bli att säga till dem för sådant, hoppas dom ska lära sig iaf, tids nog =)

De där med belöning är svårt...jag belönar nog med frukt/godis/kakor, även om jag försöker hålla de till lördagar. Men sådan belöning gör att dom blir helt till sig och inte äter mat. Lite tråkigt också när vi ska göra något roligt typ badhuset...å de viktigaste för dem är att få de där godiset eller vad de nu är.
Nu när jag tänkte på det ska jag försöka hitta andra belöningar än ätbara saker, kanske att pappa pärlar med äldsta som gillar det, eller något sådant.

Spel tycker framförallt den äldsta är kul, men de är svårt att göra med båda då 3 åringen har svårt att vara med...

Ska kolla med dagis om min ide är ok. Men kan inte bli förrän till hösten då jag kan ordna pappaledigt från jobbet...
/jonas

Jobbig början på veckan...minsta var sjuk i feber hela förra veckan så var hemma från dagis.
Nu hos mig mår han bättre men varit väldigt ledsen två mornar i rad nu...vill inte till dagis, vill vara hemma med mamma....skär i hjärtat att lämna honom på dagis när han gråter :(

Han är ju rätt mammig annars också och nu när han fortfarande är lite hängig och inte varit på dagis på en vecka blir det väl ännu mer mamma som gäller.
Men blir nog bättre om några dagar hoppas jag!

Kollade med dagis idag också...verkar inte som att det blir några problem att vara hemma med ett barn och ha de andra på dagis :) Tyvärr kan jag nog inte ta ledigt förrän till hösten...men blir nog bra både för mig och barnen att va lite pappaledig...
/jonas