Är det fel att vilja vara nummer ett för sin partner?
Jag har en känsla av att det är fel att vilja vara nummer ett för sin partner. Min partner har barn sedan innan som tar det mesta av hans tid. Jag känner mig bortglömd, oviktig för honom. Han har aldrig tid att umgås med bara mig, att vi skulle hitta på något tillsammans. Han har barnen varannan vecka. Den vecka de inte är där jobbar han utomlands så på det sättet är det för mig som han skulle ha dem på heltid.
Vill inte de flesta människor vara nummer ett för sin partner? Jag har inga barn och förstår givetvis att barnen är viktiga för honom. Men för mig är min partner det viktigaste i mitt liv och jag skulle gärna känna han känner likadant för mig. Jag känner mig som sagt väldigt osynlig och som han lika gärna kunde leva utan mig. Att fara ut och äta tillsammans han och jag är uteslutet, barnen ska alltid vara med. Likadant om vi skulle göra en resa tillsammans någon gång vill han alltid ha barnen med....bio, teater, andra nöjen likadant. Jag tycker det är jättetrist! Den enda tid vi har tillsammans är sent på natten då barnen lagt sig och han vill ha sex.