• W F

    Ensam 3 månader - Maken gör "Lumpen"

    Jag vet inte riktigt vad jag vill ha ut av tråden, kanske någon som gått igenom något liknande.
    Min man har ändå äntligen kommit in och håller just nu på och gör Gmu utbildningen, han är 23 och jag är 22 år. Han har länge pratat om detta men ja, det har inte funnits utrymme för det fören nu, när vi båda har jobb. Jag är verkligen glad för hans skull, han tycker det är roligt och han vill ju arbeta för Försvarsmakten, har tidigare varit med i Fbu ( Försvarsutbildarna) och Hemvärnet.
    Vi har varit ifrån varandra som längst 6 veckor, då jag för 1 år sedan åkte till Norrland och gick Totalvakt utbildning. Jag var hemma 1 gång däremellan, det var jobbigt att vara borta från varandra, nu är det ju bättre för min del, nu är det jag som är hemma, vi bor ju i hus så har lite att driva tid med, om inte jobbet. Men det är ändå riktigt jobbigt när han är borta, det är tomt i huset, äta middag ensam etc.

    Gick ut med en killkompis i Fredags och vi hade roligt för stunden, men sen när man kommer hem och vaknar upp efter utgången, så saknade jag honom mer än nånsin och bara grät.
    Det är inte heller precis lätt att prata med honom, då dom har strängt mobilförbud, så han har bara kunnat sms några sms mitt i natten, vi har pratat 1 gång på snart 1 vecka.
    Han åkte i slutet på Januari och är färdig i maj, dom har förlängt Gmu med 1 vecka extra.

    På Torsdag har han permission, och kommer hem Torsdag-Söndag, det är skönt för det är ända helgen jag är ledig, sen alla andra hans permissioner jobbar jag, det är mina jobbhelger, 12 timmars nattpass.

    Som sagt vet inte vad jag vill ha ut med tråden, mer om någon gått igenom Gmu eller varit partnern som vari hemma.

  • Svar på tråden Ensam 3 månader - Maken gör "Lumpen"
  • Anonym (fixarsig!)

    Min lillasyster var hemma medans hennes pojkvän gick GMU
    dom bodde då hemma hos hans mamma och hon blev gravid bara 2 månader innan han skulle åka, och hans mamma tjatade på henne att göra abort och pojkvännen själv var tveksam där ett tag.. så det var verkligen ingen rolig sits för henne!

    Men hon stod på sig, exakt hur vet jag inte riktigt, jag skulle nog inte ha klarat av det själv
    hon behöll barnet, han gjorde sin utbildning, vi umgicks 2-3 gånger i månaden 
    han kom hem ett par dagar med 10-14 dagars mellanrum
    och som tur det var utbildningen ganska nära hem så sista tiden var han hemma ännu oftare
    han fick dessutom en stressfraktur i foten som gjorde att han var sjukskriven i 2 veckor ^^ väldigt skönt för min syster, så lite tur i oturen

    såklart det var väldigt jobbigt för henne! aldrig lätt att vara ifrån den man valt att dela sitt liv med och sen dessutom gå igenom flera månader av en graviditet i princip helt själv
    men det går att klara det, det är ju en begränsad tid och sen har han ju en väldigt bra utbildning
    (min systers pojkvän valde att utbilda sig till väktare efter, GMU gav honom ett litet försprång) 
    nu har han en jätte bra fysisk, utbildning som är användbar inom flera områden, dom har precis flyttat till egen lägenhet och deras dotter blev nyss 4 månader ^^ 

    underhåll dig själv, tillåt dig att sakna men haka inte upp dig på det negativa
    bara härda ut och längta tills det är över

  • W F
    Anonym (fixarsig!) skrev 2014-02-02 15:35:53 följande:
    Min lillasyster var hemma medans hennes pojkvän gick GMU
    dom bodde då hemma hos hans mamma och hon blev gravid bara 2 månader innan han skulle åka, och hans mamma tjatade på henne att göra abort och pojkvännen själv var tveksam där ett tag.. så det var verkligen ingen rolig sits för henne!

    Men hon stod på sig, exakt hur vet jag inte riktigt, jag skulle nog inte ha klarat av det själv
    hon behöll barnet, han gjorde sin utbildning, vi umgicks 2-3 gånger i månaden 
    han kom hem ett par dagar med 10-14 dagars mellanrum
    och som tur det var utbildningen ganska nära hem så sista tiden var han hemma ännu oftare
    han fick dessutom en stressfraktur i foten som gjorde att han var sjukskriven i 2 veckor ^^ väldigt skönt för min syster, så lite tur i oturen

    såklart det var väldigt jobbigt för henne! aldrig lätt att vara ifrån den man valt att dela sitt liv med och sen dessutom gå igenom flera månader av en graviditet i princip helt själv
    men det går att klara det, det är ju en begränsad tid och sen har han ju en väldigt bra utbildning
    (min systers pojkvän valde att utbilda sig till väktare efter, GMU gav honom ett litet försprång) 
    nu har han en jätte bra fysisk, utbildning som är användbar inom flera områden, dom har precis flyttat till egen lägenhet och deras dotter blev nyss 4 månader ^^ 

    underhåll dig själv, tillåt dig att sakna men haka inte upp dig på det negativa
    bara härda ut och längta tills det är över
    Låter jobbigt och vara gravid när han var borta etc.
    Jag har ju lite att pyssla med, vi bor ju i hus och det ska ju underhållas, men det är väl de ensamma middagarna och sen när man är bortbjuden åka ensam.
    Tur är ju att det bara är 3 månader, hade ju kunnat vara gamla lumpen som var 9 månader.

Svar på tråden Ensam 3 månader - Maken gör "Lumpen"