Behöver prata ut, misshandel..
Jag kan inte prata öppet om det hära till mina vänner. Det är ingen som vet och folk dömmer en hit och dit för att man mår dåligt. Och jag klandrar dom inte, för dom vet ju inte ens sanningen bakom det hela..För 4 år sedan så vart jag våldtagen. Jag hade varit på bio med en kille som jag träffat innan på en gemensam fest och vi hade rätt bra kontakt över sms och telefon. När bion var slut så promenerade vi runt genom östermalm och förbi stadion tills vi kom till en liten skogsplätt. Han sa att platsen påminde om hans barndom och att han kände igen det så vi gick in för att "se om de va någonstans han varit förr". Dum som jag var.. Men man trodde ju man kunde lite på människor. Vi satte oss på en bänk och pratade lite där inne, det var mörkt och klockan var runt 1 på natten.. Han lutade sig fram och kysste mig och jag kysste honom tillbaka, det var ett perfekt tillfälle. Men sen så vek jag av när jag kände hur han började bli mer och mer på. Sen minns jag knappt något mer. Jag fick en chock och allt svartnade till, jag kunde knappt ropa på någon hjälp för vi va mitt i ingenstans. Jag kommer inte ihåg något förns han försvunnit och jag var kvar. Allt var bara suddigt resten.. Men jag mådde skit och jag vågade inte prata med någon, jag sa till mina vänner att han inte var något för mig helt enkelt och försökte prata bort det. Men jag känner fortfarande för allt som det var igår. Så fort det kommer upp i huvudet vill jag bara duscha och skrubba mig ren en hel dag och gråta. För jag klarar inte av det..
För 3 år sedan var jag i ett förhållande som var underbart. Jag tyckte jag hade allt. I för sig var jag 17 år och då var väl allt perfekt hit och dit, menmen det har inte med saken att göra. Vi gjorde allt tillsammans och kändes som att allt var felfritt. Vi bråkade knappt, men alla par bråkar ju men vi kom ofta överrens om saker. VI la prioriteringar på varandra men hade ändå liv utanför och det kändes som bästa kombinationen. Jag flyttade in hos honom och det var då det började. Han började bli lite mer grov när vi hade sex, men ja tänkte att han vill kanske experimentera lite. Innan var det bara lite medium men nu så började det bli mer fasthållning HÅRT, han kastade runt mig ltie mer, drog mig i håret och va mer våldsam.. Men jag tyckte typ om det så tänkte inte mer på det. Men sen så fortsatte det med att han ville ta bilder på mig naken med sin mobil, han sa att han skulle radera dom sen men att tanken av det hela var sexigt tydligen. Han tog flera kort och sparade dom och jag fick inte titta på hans mobil, så jag antog att han inte sparade dom. Tillslut sa jag nej, och han knöt fast mig och tog kort mot min vilja och filmade mig, och vägrade ge mig dom eller ta bort dom utan han hade dom själv någonstans sparat på datorn som jag inte hittade. Sen kom den dagen jag aldrig tänkt mig. Jag kom hem efter jobbet och glömde köpa hans dricka som han ville ha, han började skrika åt mig att det är hans lägenhet och han som bestämmer. Jag grät men han höjde ändå sin hand och slog mig, rakt i ansiktet, det bultade i hela ansiktet länge och jag hade märken kvar i ett par dagar. Han vägrade se på det, han vägrade inse vad han gjorde och han låtsades som att ingenting hade hänt. Ändå fortsatte det.. Så fort någonting var fel så misshandlade han mig och de va ett par gånger jag fick gå och sy för att det hade spruckit. Jag hade blåmärken, rivmärken, han hade sex mot min vilja och jag kom aldrig ur det.. Tillslut så gjorde vi slut, vi kom överrens om det, men han sa att det var för att känslorna inte fanns kvar. Jag såg det som en utväg, att få rymma.. Jag hörde inte av han så ofta längre efter det, ibland hördes vi och jag försökte bara prata normalt men aldrig att vi träffades.
Efter det så kände jag mig rätt värdelös. Jag lät folk utnyttja mig hit och dit, jag hade sex med nya människor hit och dit och kände bara att folk fick kasta mig hur dom ville. Bilderna på mig som mitt ex hade tagit hade skickats vidare till hans kompisar och jag vet inte vart dom är just nu men jag har hört från dom, en av har hotat mig att de ska komma ut om jag inte har sex med honom. Allt det här pågick i 2 år.
Idag sitter jag med en pojkvän, som är underbar och han fick mig att tro på kärlek igen. Han vet ingenting om mitt förflutna heller, ja ville inte va för mycket bagage och vill bara att vi ska starta påe tt så pass normalt och härligt sätt. Men jag börjar känna mig tveksam, och jag pratar med andra killar på sidan om. Helt plötsligt vill jag ha uppmärksamheten från andra. Men det är inte några trevliga killar jag pratar med utan de är exakt likadana som mitt ex och jag vet inte hur jag ska ta mig ur det för på ett sätt så känner jag mig inte värdig till min nya kille och vill mest bara utsätta mig för den skiten, jag vill helt enkelt inte ha ett bra liv längre för jag känner mig bara helt tom och värdelös.
Jag har varit på terapi, och går fortfarande ibland och hon är riktigt bra. Hon vet allting och stöttar mig och hjälper mig att leva vidare i vardagen. Men det är jag själv som måste ta kontroll över mitt liv och sätta gränser för just nu utsätter jag mig för samma sak om och om igen konstant för att jag bara känner mig helt värdelös och låter folk utnyttja mig. Skönt att få skriva av sig detta.. Ingenting är anmält av det som hänt och nu är det väldigt sent. Det finns dessutom inga bevis och eftersom de va ett tag sen nu så har jag inget att komma med..