Hur/vad prioriterar era sambon/pappor

Ge han en spark i röven. Kanske dax att utnyttja jämnställdhets bonusen? Anser mig själv, liksom min fru vara engagerad i barnen . Vi räcker knappt till ändå. Egentid är en ovanlig lyx. Har börjat räkna mecka bil och dyligt som egentid.

Hinner knappt med telefonen eller andra liknande grejer. Men vi jobbar heltid båda två numera. När jag eller min partner var föräldralediga skötte den som var hemma det mesta under dagarna...sen hjälptes vi åt, men orkar man inte någon dag då och då är ju det inte hela världen...bara vi är tydliga mot varandra (men visst kan det bli lite tjafs ibland)...annars försöker vi hitta på en del gemensamma grejer...simhallen, lekland o lite annat.

Du borde ta upp detta med honom innan  ringarna på vattnet blir för många.

Någonstans, tror jag det handlar om att inse att man är pappa resp mamma och har en familj tillsammans.

Ts hur har det gått? Låter exakt som min man! Blir galen snart och han vägrar fatta att han är beroende...

Men usch, vad är det för karlar? Har de varit föräldralediga ensamma nånting under längre perioder? Dags för det kanske så de knyter an till sina barn?

Jag kan förstå om man vill smyga in ett samtal här och där, kanske surfa lite på kvällen när barnen är nöjda och leker med nåt själva. Men behöver de en så avbryter man ju, och vill de leka så leker man med dem.

Min man finns tillgänglig i kropp och själ till 100 % för sina barn. Många av våra kvällar består av att hela familjen rasar runt i lägenheten och leker "varg och gris". Sen avslutar vi i dubbelsängen med hopp och bus typ. Min man är nästan ännu bättre på att strunta i måsten och bara leka eller prata med barnen än vad jag är

Jag skulle aldrig acceptera att min kille inte tig sin del av ansvaret för vårt hus och bebis. Börja ställa krav!

Min man har varit ledig mer än vad jag varit och tar helt ärligt mest av det som rör vardagen med sonen. Lämnar och hämtar på fritids, är hemma på planeringsdagar och lov osv. I och med att han har skiftjobb där han jobbar nätter och även helger ibland så har det fallit sig så naturligt.

En vanlig dag kan se ut så här. Jag drar och tränar vid 06:15. Man och barn sover till 7 och sen lämnar mannen sonen på skolan vid 08:15. Mannen har "fritid" till 14 då skolan slutar. Under den tiden tränar han, hänger med kompisar, drar en sväng med dammsugaren och viker undan tvätten (eller vad det nu kan tänkas behövas när det gäller hushållsarbetet). Han hämtar på fritids och sen äter de mellis och leker, spelar, pysslar tills jag kommer hem vid kanske 16:30-17. Då äter vi ihop, jag brukar fixa mat. Sen eftersom vi båda brukar ha klarat av träning och sånt redan brukar vi umgås och sen natta sonen och kolla på film när han har somnat. Det är sällan någon av oss har någon aktivitet kvällstid och vi är inte mycket för att sitta och hålla på med mobilerna och sånt.

Så min man tar mer än sitt ansvar när det gäller hemmet. Jag har det väldigt bra på det viset. Å andra sidan är jag och sonen ensamma en del på kvällar och helger men det är mest mysigt med egentid.  Det enda som faller 100% på mig är planering av skolgrejer, hålla koll på föräldramöten och läxor, samt födelsedagar, fester och annat sånt socialt. Men det är nog helt normalt

Känner igen mig så väl.

Jag har dessutom testat det där med att man delar lika på föräldrarledigheten och det gjorde bara saken värre.

Gick hemifrån 05, kom hem 17,30. (Maten var klar, pluspoäng) men hela huset såg ut som ett bombnedslag. Okej om det hade varit någon kväll men städning stog inte på hans göra lista. Likaså satt han sig vid datorn direkt när jag kom hem och jag fick ta nattning m.m.

Så nästa mammaledighet tar jag ut 100% så jag slipper jobba heltid både på jobbet och hemma en stund.