Hade du offrat ditt liv för ditt barn?

Jag skulle absolut ge mitt liv för att rädda någon av mina döttrar.

Men sen tänker man ju även på "konsekvenserna" att dom växer upp utan mig, såklart. Och det är inget lätt val...men deras liv är mest "värt" för mig om jag uttrycker mig så

Nu får man inte det iofs, men troligen hade jag kunnat göra det. Eftersom jag enbart har ett barn.

Utan att tveka, japp.

Det har jag aldrig hört någon säga, alla jag känner skulle döda och dö för sina barn. Tror det är extremt få som inte skulle offra sig själv om det gällde. 

Jag hade utan att tveka offrat mitt liv för barnen om jag var tvungen. Deras liv är mer värt än mitt eget.

Fast det kan ju vara så att de du pratat med har fler barn och tänker att de inte vill göra dessa moderlösa?

Jag hoppas att jag skulle göra det, men jag förstår inte hur man kan veta sådant innan man varit i den situationen? 

När mitt yngsta barn var nyfött blev hon väldigt sjuk och jag kan ärligt säga att jag aldrig i hela mitt liv, vare sig förr eller senare, varit så urstark. Jag behövde ingen sömn och alla mina sinnen var så skärpta att jag var som ett enda stort receptivt övervakningscentrum. 

Trots det så vet jag inte alls hur jag skulle reagera i alla dessa situationer som brukar ges som exempel här på FL.  Hur kan du själv vara så säker? Har det hänt något som gjort att du behövt riskera ditt eget liv för ditt barns? Och då menar jag inte graviditeten och förlossningen, där är vi ju alla i potentiell livsfara.

Utan tvekan. För mig finns det liksom inget annat, jag skulle gå genom eld för min flicka. När hon har ont, som när hon bröt sitt ben ville jag ta hennes smärta för att hon skulle slippa lida. Jag trodde alla föräldrar kände så. Hur kan man säga så? Hur kan man leva med sig själv efteråt? 

jag har flera barn och jag vill inte dö ifrån alla mina barn. Frågan är ju teoretisk, då det inte är tillåtet att donera organ om man själv dör på kuppen.
Men i en olyckshändelse, te x att mitt barn håller på att drunkna, så försöker jag ju rädda henne med risk för mitt eget liv, det är ju en instinkt, man hinner inte tänka efter, då går ju mitt barns liv för mitt eget.

men om jag har tid att tänka efter, så tror jag inte att jag skulle offra mitt liv, pga att jag har fler barn och vill finnas för dom också.

Men om alla mina barn var tonåringar och vuxna, så skulle jag kunna tänka mig att offra livet för dom.

Ja, men så känner nog de absolut flesta. Men från det till att verkligen göra det? Om läkarna sagt att din dotters lidande vid benbrottet skulle upphöra omedelbart om de kapade av … säg … ditt finger - så hade du då låtit dem göra det?

Jag tvivlar på det. Däremot vet jag ju att det är många föräldrar som donerar en bit av sin njure eller annat till sina barn, så att det ligger för många att göra stora uppoffringar verkar ställt utom allt tvivel. Och en del reagerar säker automatiskt och kastar sig in i brinnande hus och allt vad det är, men andra kan nog precis lika gärna bli paralyserade och göra ingenting. 

Jag tycker det låter fjantigt när alla vittnar om hur de utan vidare skulle gå i döden för sina barn. Många verkar inte ens släppa mobilen tillräckligt länge i stöten för att kunna avgöra hur deras barn har det.