Blod och slem i avföring

Hej alla oroliga!

Detta inlägg kanske kan upplevas som äckligt då det till stor del handlar om avföring. Jag tänkte ändå skriva av mig för att kanske lugna några eller åtminstone ge tips för folk som lider av liknande besvär.

Jag tänkte dela min historia från början till slut då det finns massvis med forumtrådar på nätet som helt plötsligt slutar utan att man fått veta hur det gått och vilken diagnos som ställts. Jag har som ni själva kommer läsa haft en liknande resa som många och googlat mig sönder och samman i hopp om lugnande besked. De trådar man känner igen sig i brukar sluta tvärt och det kan man tolka som att allt löst sig till det bättre, men det kan ju lika gärna vara raka motsatsen. Föga lugnande. Så här är min historia från början slut. Kanske någon känner igen sig.

Kan börja med att säga att jag är en man i 30-års åldern. Har inga mag- och tarmsjukdomar i släkten vad jag vet. Har heller aldrig haft problem med magen tidigare. Dricker inte mer alkohol än någon annan jag känner. Röker inte. Snusar gör jag sen 13 år tillbaka. Hyfsat vältränad. Är lång och smal.

Hela denna historia började med jag helt plötsligt en lördag fick diarré. Jag gick på dass och gjorde min grej. Efter denna diarré kändes det bättre och under följande toabesök någon timme senare var avföringen helt normal men jag märkte att det var en hel del blod också. Klarrött blod ska tilläggas, som långa strimmor runt avföringen. Några veckor innan detta inträffade hade jag också börjat märka att jag fått en massa gasbildning i nedre högra delen av magen, precis ovanför höftbenet, troligtvis där tunntarmen övergår i tjocktarmen. I denna region satte ett himla knorrande, bubblande och ryckande igång så fort jag stoppat i mig någon mat. Det kändes tydligare om jag låg ner på rygg. Det var som om det växte en bula i denna del av magen, kändes nästan som en tennisboll och man kunde se den med blotta ögat. Tryckte jag på den så försvann den och resulterade snabbt i fisar. Det var alltså som en stor gasbubbla som byggdes upp. Vissa morgnar när jag vaknade kändes det som en hel falukorv i högra delen av magen. Jag kunde också ana en viss ömhet i denna del av magen.

Jag beställde tid hos vårdcentralen och kom dit på tisdagen. Läkaren kände runt med ett finger men sa att allt kändes OK. Inga hemorrojder och prostatan kändes bra. Han skulle därför kalla mig på rektoskopi. Jag lämnade blodprov och samlade avföringsprover under veckan som jag lämnade in på torsdagen. Jag fick en kallelse på fredagen till rektoskopi om 1,5(‼!) månader.

Under helgen blev det värre. Jag märkte att det förutom blod kom en massa slem också. Gul/vitt slem på fredagkvällen, mer slem än avföring på lördagsmorgonen följt av en förstoppning. Detta slem hade jag dock även sett under veckan när jag samlade avföringsprover. Då såg det ut som gula maskar i bajset, typ som snorloskor i konsistens. Nu var det mer lättflytande och betydligt mer. En del av avföringen var i princip vit eftersom det var helt inneslutet i en kokong av slem. Förstoppningen tilltog under helgen och gjorde att jag till slut inte fick ut någon avföring alls. Bara lite slem blandat med blod.

På lördag natt ringde jag sjukvårdsupplysningen och fick tid på patientjouren på söndagen. Där tog man ett stick i fingret och konstaterade att jag inte hade någon infektion i kroppen, men jag fick ändå akuttid på vårdcentralen på måndagen. Där träffade jag en annan läkare som tyckte det var orimligt att vänta i 1,5 månader på rektoskopi så han gjorde undersökningen på mig direkt istället. Han sa att man hittat blod i mina avföringsprover och att han under rektoskopin kunde se blod i min ändtarm. Han kunde dock inte se var blodet kom ifrån vilket troligtvis betydde att det kom från längre upp i tarmen. Han skickade därför remiss till en specialist för att utföra en koloskopi.

Han tyckte även att jag skulle köpa laktulos på apoteket för att få bukt med förstoppningen. Detta mirakelmedel satte fart på tarmarna som aldrig förr. Jag kunde inte heller se något blod då jag gick på toa men det kan likaväl varit utblandat i avföringen då det var väldigt löst. Tid för koloskopi fick jag 4 veckor efter rektoskopin. En ganska lång väntan men det kändes i alla fall skönt att sjukvården tog detta på allvar. Det hade garanterat tagit längre tid än så att bli undersökt om jag inte ringt och legat på.

Under de 4 veckorna fram till koloskopin märkte jag också att jag blev tvungen att ta en mindre eller större shot laktulos på morgonen för att undvika förstoppning. En del dagar tog jag inte den men hade ändå rätt okej konsistens på avföringen, dock med både blod och slem. Väldigt mycket slem till och med. I princip ingen avföring på pappret när jag torkade mig, bara slem och lite blod. Bubblandet i magen var dock bättre. Lite mer knorrande vissa dagar men inget alls andra. Sen märkte jag också att det är lätt att bli öm i magen om man trycker för mycket på den. Detta slutade jag med och konstaterade att den ömhet som jag ibland kunde känna i början av hela processen troligtvis var självförvållad.

Jag började misstänka att jag hade lätt för att bli förstoppad och att knorrandet i högra delen av magen var värre då jag inte tagit laktulos på morgonen. Typ som en gasbubbla som inte kunde ta vägen någonstans pga förstoppningen. Jag har kanske, när jag tänker efter, under ganska lång tid haft mer eller mindre hård avföring, men detta har varit normaltillstånd för mig och inget jag någonsin reagerat på.

Veckan innan koloskopin kändes det bättre i magen. Bubblandet var så gott som borta. Vissa dagar såg jag inget blod men fortfarande en del slem. Andra dagar såg jag knappt något slem men lite blod. På dagen en vecka innan undersökningen fick jag svar på mina prover jag lämnat. Blodproverna var helt normala, man hittade som väntat blod i avföringen och dessutom var kalprotektin-nivån aningen hög. Man ville därför ta ett nytt avföringsprov vilket föranledde ett besök på vårdcentralen för uthämtning av ett nytt provrör.

När jag samlade in avföringsprovet märkte jag att det var en del blod i avföringen och även en del slem. Helgen innan koloskopin blev jag förstoppad igen och det lilla som kom ut utan hjälp av laxerande medel var extremt slemmigt, nästan det värsta sen allt satte igång.

Koloskopin föregicks av lavemang kvällen innan. Inte många timmars sömn den natten. Fortsatte med lavemanget på morgonen enligt anvisning och efter den värsta stormen så blev det några timmars sömn innan det var dags för undersökning. Behöver inte gå in på detaljer kring denna men det var bitvis obehagligt och gjorde lite ont. Men bedövningen man fick var det krut i, minns inte så mycket när jag tänker tillbaka faktiskt men den gjorde nästan behandlingen till en behaglig upplevelse =)

Så till diagnosen.

Läkaren konstaterade att jag har Ulcerös Proktit. En variant av Ulcerös Kolit fast lokaliserad till enbart ändtarmen. Resten av tjocktarmen såg frisk ut. Fick stolpiller utskrivna och ska ta en på kvällen under 30 dagar. Fick också rekommenderat att äta psylliumfrön för min tröga mage, vilket faktiskt inte är helt fel då de är rika på fiber och skonsamma för magen. Har ätit ett par matskedar på morgonen nu i några dagar och upplever en positiv effekt.

Diagnosen var alltså lite som jag hade misstänkt. En kronisk åkomma är klart inte kul men det ska klargöras att väldigt många människor lider av kroniska åkommor av varierande slag så det är absolut inget speciellt. Och med tanke på mina besvär och allt man läser på nätet kunde det varit betydligt värre. Det känns rätt skönt att veta att det inte var värre än så och att det framförallt inte var något farligt. Väldigt skönt också att det finns behandling. Huruvida den fungerar får framtiden utvisa då jag bara medicinerat i några dagar i skrivande stund.

Så för att summera. Om ni har problem med mage/tarm och upptäcker blod/slem i avföringen: Agera! Boka tid hos vårdcentralen. Ligg på! Försök att inte googla för mycket! Det står ganska tydligt om IBD-sjukdomar att stress kan göra att besvären blir mer påtagliga om man har ett skov. Allt googlande jag ägnat mig åt kring mina besvär har definitivt stressat upp mig och troligtvis förvärrat situationen. Försök att inte oroa er förrän ni fått en diagnos. Det kan lika gärna vara en hemorrojd eller något tillfälligt, typ ett bråck. Avvakta lite och se om besvären försvinner men tänk på att ni själva känner er kropp bäst och vet ni att det är något som inte står rätt till så ge er inte förrän ni fått det undersökt!

Kan också tipsa om en sida som kan ge en del svar på vanliga frågor kring krånglande magar:  www.magakuten.se/

Denna broschyr innehåller också rätt bra info om IBD-sjukdomar: www.magakuten.se/fileadmin/uploads/Magakuten/pdf/UC_broschyr_30jan08.pdf

Lycka till med era krånglande magar!