• Anonym (Dammtuss)

    Hur vänja sin sambo för familjeliv?

    Hej!
    Någon annan som varit i samma sits?
    Träffat ny man och flyttat ihop. Jag har barn sedan innan och även djur.
    Det har gått 1,5 år nu men min sambo verkar inte riktigt ha "vant" sig vid familjeliv.

    Han förstår inte att barn stökar ner, barn spiller, barn är trotsiga ibland, barn som sover i samma säng ibland, rör sig väldigt mycket. Barn bygger fort av soffkuddarna, drar fram saker osv.
    Katten kan också stöka ner, råka välta ner saker, händer att dem tyvärr vässar klorna på soffan, kräker på golvet osv. Det blir mer disk och tvätt.

    Vi väntar gemensamt barn nu, som väntas komma när som.
    Jag är rädd att han inte riktigt förstår vad det kommer innebära. Bebis skrik på natten, bebis kräk, bajs och kiss osv.
    Han blir så lätt irriterad på allt annat...
    Kommer min sambo att vänja sig? Kommer det bli annorlunda?
    Någon med erfarenhet?

    Tacksam

  • Svar på tråden Hur vänja sin sambo för familjeliv?
  • Anonym (Ok)

    Tror bara du kan svara på det

  • Anonym (Z)

    Vad har det med familjehem att göra?

  • Anonym (Dammtuss)
    Anonym (Z) skrev 2014-02-15 15:03:06 följande:
    Vad har det med familjehem att göra?
    Oj, läste fel. Tyckte det stod familjeliv.

  • Anonym (M)

    Du behöver ju prata med din sambo, tänker jag.
    Frågan är ju varför du valde att skaffa ett gemensamt barn med denne man, när du inte tyckte att familjelivet fungerade tidigare? Men lite sent att diskutera det nu iofs.
    Prata med honom, tycker jag. Ta professionell hjälp om ni behöver (familjerådgivning).
    Tala om vilka önskningar du har om hur ett hem/familjeliv ska vara, sen får han lägga fram sina önskningar o så får ni mötas halvvägs/kompromissa.

    Lite förenklat skrivet, men i princip så!

  • Snuttan80

    Är i nästan samma sits som du, fast vi har varit tillsammans i 6 år, med ett års uppehåll pga just detta att han inte förstod vad familjeliv var. Blev irriterad över barnens saker, tog absolut inget ansvar m.m

    Nu väntar vi vårar gemensamma barn om några dagar, jag är oxå orolig om han verkligen förstår vad det kommer innebära. Även om det efter vårt uppehåll blivit mkt bättre. För jag vägrar ta hand om allt, inte en chans.

  • Anonym (M)
    Snuttan80 skrev 2014-02-15 16:29:21 följande:
    Är i nästan samma sits som du, fast vi har varit tillsammans i 6 år, med ett års uppehåll pga just detta att han inte förstod vad familjeliv var. Blev irriterad över barnens saker, tog absolut inget ansvar m.m
    Nu väntar vi vårar gemensamma barn om några dagar, jag är oxå orolig om han verkligen förstår vad det kommer innebära. Även om det efter vårt uppehåll blivit mkt bättre. För jag vägrar ta hand om allt, inte en chans.
    Varför väljer du att skaffa barn med denna man om du vet att risken är att du får "ta hand om allt"?

    Jag menar inte att moralisera på något vis, utan jag bara undrar hur man tänker! Hoppas man på att det ska bli bättre? För vet man sedan innan att mannen inte är någon idealisk "familjefar" så är ju chansen rätt liten att han blir det när det anländer ännu ett barn, så tänker jag iaf...
  • Anonym (?)
    Snuttan80 skrev 2014-02-15 16:29:21 följande:
    Är i nästan samma sits som du, fast vi har varit tillsammans i 6 år, med ett års uppehåll pga just detta att han inte förstod vad familjeliv var. Blev irriterad över barnens saker, tog absolut inget ansvar m.m
    Nu väntar vi vårar gemensamma barn om några dagar, jag är oxå orolig om han verkligen förstår vad det kommer innebära. Även om det efter vårt uppehåll blivit mkt bättre. För jag vägrar ta hand om allt, inte en chans.
    Varför vägrar du ta 100 % ansvar för dina egna barn? Han har ingen skyldighet att hjälpa dig.
  • Anonym (MM)
    Snuttan80 skrev 2014-02-15 16:29:21 följande:
    Är i nästan samma sits som du, fast vi har varit tillsammans i 6 år, med ett års uppehåll pga just detta att han inte förstod vad familjeliv var. Blev irriterad över barnens saker, tog absolut inget ansvar m.m
    Nu väntar vi vårar gemensamma barn om några dagar, jag är oxå orolig om han verkligen förstår vad det kommer innebära. Även om det efter vårt uppehåll blivit mkt bättre. För jag vägrar ta hand om allt, inte en chans.
    Men din partner har inga skyldigheter att ta ansvar för dina barn sedan tidigare, inget konstigt i att han inte vill det.
  • Anonym (M)

    Jag tycker mest att det är sorgligt att man skaffar barn med en partner som man tvivlar på kommer att hjälpa till med det gemensamma hemmet/barnen!
    Om man vet att partnern är på ett visst sätt o man är tveksam till att han kommer att ta det ansvar som man vill att han ska ta - varför väljer man då att skaffa ett barn med honom?!

    Förmodligen vet man bara inte bättre men jag vill iaf ställa frågan.

    För oftast kan man ju inte ändra på en annan människa.

  • Anonym (MM)
    Anonym (M) skrev 2014-02-15 16:44:28 följande:
    Jag tycker mest att det är sorgligt att man skaffar barn med en partner som man tvivlar på kommer att hjälpa till med det gemensamma hemmet/barnen!
    Om man vet att partnern är på ett visst sätt o man är tveksam till att han kommer att ta det ansvar som man vill att han ska ta - varför väljer man då att skaffa ett barn med honom?!

    Förmodligen vet man bara inte bättre men jag vill iaf ställa frågan.

    För oftast kan man ju inte ändra på en annan människa.
    Det är stor skillnad på att ta ansvar för andras barn och att ta ansvar för sina egna barn. TS man är inte pappa ännu....de väntar sitt första gemensamma barn nu. Finns inget som säger han inte kommer att ta ansvar för det barn som är hans. Att man inte vill ta hand om andras barn säger inget om hur man är som förälder till sitt eget barn.
Svar på tråden Hur vänja sin sambo för familjeliv?