Trauma- barnpsykolog/terapeut kring Göteborg?? + Tips!

Hej,

Vår son 8 år bröt för någon vecka sedan armen (underarmen gick av och hanged). Han var tuff och modig då det hände (och innan).

På sjukhuset var han väldigt orolig över hur det skulle kännas att opereras, hur lång tid det skulle ta osv. Vi stöttade honom och han fick bra svar av systrarna och läkarna. Operationen gick bra och vi fick stanna over natten.

Efter detta har det varit jobbigt! Några dagar efteråt så åt han en semla och sade att det började klia I halsen och att det kändes jättekonstigt- eftersom jag själv är känslig mot nötter/mandel blev jag såklart jätterädd och såg han på mig tyvärr. Vi åkte med honom till akuten men han hade jättebra syreupptagning så vi fick åka hem. Han har Inga allergier och har inte visat något tidigare heller (dock har jag vid vissa tillfällen frågat honom om det kliar I halsen då han ätit sådant som jag vet att jag är känslig mot- han har då bara sagt sluta nu mamma och aldrig visat någon oro för det).

Dagen efter hände samma hos en kompis (han åt inget konstigt bara vaniljglass). Sedan hände deet vid lunchen på skolan 2 ggr samma vecka. Han blir jätteorolig- sager att hjärtat gör ont, börjar hyperventilera och får ett "panikanfall". Detta har han nu också fått hemma då han inte har fått som han har velat och jag har blivit lite upprörd- då sager han att han inte kan andas.

Jag vet att han kan andas och att han bara är rädd/får panic. Vi har pratat om att det inte är farligt, han vet att han inte är allergisk, vi har pratat om att han skall försöka slappna av och andas långsamt.

Han har pratat mycket om döden och har haft väldigt mycket frågor om armen- han vågar inte leka ute på skolgården (med all respect förstår jag honom eftersom barnen leker vilt, knuffas osv. han är själv inte ett lugnt barn) Han får vara inne på rasten- fröken är jättegullig så det är ingen problem.

Men, allt detta började med att han bröt armen- och nu eskalerar det bara! Innan var han trygg, självsäker och tuff.

Han vill helst inte prata om det som händer för då tycker han att jag påminner honom om det och då kan han inte glömma bort det. Det går bra att prata just då det händer och krama honom och lugna ner honom- men när han sedan lugnat ner sig och jag försöker prata om det som hänt så blir han arg/frustrerad och sager att jag påminner honom om det och då blir det värre.

Jag är så ledsen och känner att jag har inte kunskap att hjälpa honom. Har ni någon erfarenhet eller tips hur man hjälper ett barn ut ut oro/ångest/panic?

Känner att om detta fortsätter så måste vi försöka få hjälp. Eftersom han är en supersmart kille som är väldigt duktig på att argumentera och inte släpper in vem som helst nära (prata känslor) så är det jätteviktigt för mig att vi går till någon som är riktigt duktig med barn. Det kan vara privat och kosta pengar om det är så.

Vet vi någon duktig barnpsykolog/terapeut som skulle kunna hjälpa honom med lite verktyg att komma ur detta. Som är riktigt duktig på att prata med barn och få dem att förstå? Snälla jag behöver alla tips jag kan få!

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-02-17 09:58
Vet ni någon duktig... skall det stå på slutet (många felskrivningar I texten ser jag- hoppas ni förstår ändå). Armen hängde skulle det stå i början