Utmattad mamma
Jag har två barn, 2 och 4 år och jag som så många andra är trött. På sistone har jag haft en otrolig huvudvärk vilket inte gör det lättare att vara en glad mamma. Min man har de senaste två veckorna varit bortrest med jobbet (dock var mormor här och hjälpte i några dagar) och sen han kommit hem jobbat 7-7, ibland ännu senare. Jag sköter allt här hemma, han har det mesta serverat (vi har ett stort hus som måste städas osv). Jag jobbar inte alls, dock går barnen i förskola några timmar i veckan (tack och lov). Jag är snäsig åt barnen trots att det inte är deras fel, jag är bara så trött. Jag låter dem titta på tv men då får jag ångest att jag är en dålig mamma. Sen får jag ångest när de vill leka med mig och jag hittar på undanflykter för jag känner mig matt. Vi går alltid ut varje dag och det är nog det som får oss alla att någorlunda fungera. Jag har ingen familj (eller mannens familj) här, vi har aldrig barnvakt, har bra kompisar runt omkring men ingen som vet hur jag känner. Jag har dock bestämt mig för att inte skrika och hota med straff när barnen är jobbiga, det får mig bara att må ännu dåligare. Jag har inga fritidsintressen utan när mannen väl kommit hem är jag helt slut och vill bara titta på tv eller läsa. Dock älskar jag inredning och kikar gärna på sånt. När jag barnen bråkar och jag vet att en av dem kommer att komma rusandes till mig känner jag som en tyngt i mig. Det är ju jag som ska vara deras klippa och trygghet, inte vara avvikande. Jag kramar och tröstar men vill helst skrika. Jag ler och försöker ha en glad tillvaro. Får aldrig en ledig stund och märker att jag gör allt i rekordfart då jag vet att jag kommer bli avbruten. Försöker bjuda hem kompisar med barn ibland men har nästan slutat med det också då jag inte har ork för att passa upp på andra och städa ihop miljontals av uttdragna leksaker. Jag vet att det är många som känner sig som mig men det vore intressant att höra lite andra åsikter och tips på hur jag kan hantera saker lättare. Alla runt omkring mig verkar ha såna perfekta liv. Alla går till gymmet, är aktiva som tusan, själv hänger jag knappt ihop. Ge mig tips och några kommentarer. Tack!
