"Master och slav"? I ett förhållande?

Det ryms definitivt inom ett vanligt förhållande.

Att den enda är dominant och den andra undergiven förändrar inget annat av vad som klassen inom "vanligt förhållande". Ibland kan man använda termen DD/LG (Daddy Dom / Little Girl, alltså mannen som dominant, tjejen som undergiven) men i vilket fall som så innebär detta inte att man inte skulle vilja ha eller kunna leva i ett vanligt parförhållande.

Master/Slave går att kombinera ihop med både parförhållande och öppet förhållande precis som mycket andra termer, det finns inga krav på vare sig det ena eller det andra.

Jag skulle gissa någorlunda kvalificerat att de flesta förhållanden med inslag av Master/Slave är vanliga parförhållanden, men säkerligen mer procentuellt öppna för olika inslag i sina sexliv än den vanliga svennebanan-paret.

(Ofta har du inte en aning vilka av dina grannar som är inne på Master/Slave och vilka som inte är det, vare sig du bör i hyresrätt eller i en trevlig förort där alla har villa, vovve och volvo hehe)

Det går inte in i riktigt förhållande och inte över huvud taget mellan människor. Slaveriet är avskaffat och ska inte återinföras. Ingen ska vara slav. Ingen ska vara master.

Haha, jo dom har också ett förhållande. För mig går det utmärkt och rollerna faller på plats av sig själv i den dagliga tillvaron. Det har aldrig varigt något problem!

Fungerar alldeles utmärkt!

Tack för era svar. Skulle ni kunna utveckla? För min bild av vad som anses som "master/slav" är i BDSM-sammanhang, d.v.s. mycket rep, förnedring, hårdhänta tag, tydligt vem som är dominant och vem som är undergiven. Detta sker alltså på en plattform.

Fråga: Föreligger det en överenskommelse mellan parterna om detta?

Dominans och undergivenhet utanför BDSM-sammanhanget, hur fungerar det? Alltså sträcker det sig bortom sängkammaren och in i livets alla beslut? Exempelvis att den dominanta säger åt den undergivna att ja du får ta och städa hela huset, göra det och det, så sitter jag och kollar på tv och dricker öl. När du är färdig kommer du in till mig och suger av mig. Förstår ni lite vad jag är ute efter? Alltså om mitt bestämmande och dominans ska gå längre än till sexlivet och exempelvis beröra alla frågor, typ som vilket jobb hon ska ha, vart vi ska på semester, vilka kläder hon ska bära. Osv.

Eller har dominansen och undergivenheten ingenting att göra med hur relationen i övrigt fungerar? Alltså, kan ett par som har ett seriöst förhållande, alltså med familj osv och är kära i varandra, kan dem också ja men vad vet jag, typ ta en vanlig skogspromenad och käka tacos en fredagskväll?

Jag har en bild av den undergivna som verkligen undergiven. D.v.s. det är en person som helt saknas beslutsförmåga och som egentligen är i behov av tillrättavisning och det är denna tillrättavisningen jag undrar hur långt den sträcker sig?

Det är nämligen så att jag har träffat en tjej jag är kär och hon har tidigare haft en master och slavrelation med någon. Jag vet att hon är undergiven, det märks om något i sängen, jag är dominant men har aldrig riktigt varit förtjust av master/slavrelationen, för mig känns den bara väldigt konstlad.

Jag vet inte hur jag ska hantera det här med henne. Ska jag sträcka det vidare även över vårt vardagliga liv? Jag skulle inte ha några problem med att hantera henne som en hund, även om det lite grann går i motsatta intressen mot någon man är kär.

En annan sak är att jag är visserligen något avundsjuk att hon ska besöka sin tidigare master bakom min rygg, hur ska jag hantera det? Jag funderar på ett en kväll när vi har haft sex knulla henne riktigt ordentligt, binda henne, och mer eller mindre göra allt från att förnedra henne mentalt, halsknulla henne till gränserna, rövknulla henne så hårt så hon känner det några dagar därefter och även smiska henne så hårt. Detta för att göra ett statement om vem som är hennes master.

Aja jag hoppas ni förstår vad jag är ute efter. Jag är som sagt dominant, men master/slav idén hör i min mening till konstlad BDSM, d.v.s. det finns ett samtycke och det är således inte fråga om dominans eller undergivenhet. Samtidigt vill jag trots allt att hon ska göra vad hon vill, dock alltid med mitt samtycke.

Nu blev det långt, hoppas ni orkar svara. Ni kan ju svara under varenda stycket.  Tack

Även om jag är "ägd" rent sexuellt så är jag definitivt inget offer utan egen vilja eller förmåga att besluta själv. Tvärtom ger jag nog min "master" extrem huvudvärk ofta då vi inte kan komma överens och hur gärna han än vill vara den som bestämmer så får jag som jag vill. Han finner ingen njutning i att förnedra mig. Han nyttjar mig och min kropp som han behagar men jag får ut precis lika mycket.

Klart vi går i skogen tillsammans. Vi plockar svamp, myser på filten och pratar mycket sedan åker vi hem. Jag lägger mig i badet och han lagar middag. Detta är det mest kärleksfulla förhållande jag haft. Jag har aldrig blivit så bekräftad och älskad. Vi är väldigt lika varandra och förmodligen därför som det fungerar så bra.

Det kan nog vara svårt för många. Startar man tidigt i relationen kan get gå bra, men det blir nog väldigt svårt ju längre tiden går, man blir van vid att respektera varandra och därmed ogillar tanken på göra den andra illa, även om det är bådas önskan.  Min "man" och jag har aldrig pratat om hur långt det skall gå, utan han gick precis så långt han ville, hade han frågat sig fram hade det nog inte känts lika realistiskt, även om många nog göra precis så, att dom kommer överens om en gräns. Men som sagt i mitt fall provade han sig fram, och jag sträcker mig väldigt långt, och har inte behövt säga till om några bekvämligheter, som jag inte kan stå ut med. 

Om det är hon som har introducerat hela grejen så skulle jag nog råda dig om att prova dig fram och studera henne, i stället för att fråga om allt är okej, vilket kan döda hela upplevelsen. Men var mycket uppmärksam och trappa upp gradvis, så tror jag att det precis som för mig faller på plats i alla aspekter utav vardagen, vilket kan vara avsevärt mycket mer än bara i sängen, som blad annat dina egna exempel. 

Lycka till :)