Jag skäms över att fråga efter mina pengar som en kollega lånade från mig för över 6 månader sedan. Hur kan man lägga fram det snyggt? För vi har inte så jätte mycket kontakt. Jag har ringt ett par gånger, längesen nu, men la på utan att fråga hur det blir med betalningen.. Jag skäms och tycker sånt är pinsamt, för det är något jag inte ska behöva påminna vederbörande om.. Råd på hur jag kan fråga snyggt fastän det har varit stort glapp i kontakten?
Varför itne pröva att säga som det är?
"Du jag har tänkt på de där pengarna som du fick låna, när tror du att du kan betala tillbaka dom?"
Det är pest o pina att behöva påminna folk om pengar...
Men jag blir oxå glad om jag råkat glömma och får frågan, för det kan ju hända den bästa av oss och jag vill inte utnyttja mina vänner så...
Hur mycket pengar är hon skyldig?
Du ska inte skämmas, tvärtom. Säg att du behöver pengarna snarast!
Säg att du behöver dina pengar nu. Skäms inte. Det är kollegan som ska skämmas..
Har inte haft modet att fråga. Jag vet inte varför. Jag får hjärtklappning bara jag tar fram luren.. Att man Mår dåligt över det! Det handlar om ett par tusen kronor. Inte lite pengar.
Men skicka ett sms eller maila om du har svårt att få fram orden :)
Ts: Det är inte du som ska skämmas. Utan din kollega. Det man har fått låna återlämnar man snarst. Behöver den som varit snäll och lånat ut påminna bör man skämmas!
Hatar när folk inte ger igen det de lånat, man ska inte behöva påminna! Och varför känns det pinsamt att behöva be om pengarna? Det är ju ologiskt! Men jag känner igen känslan. Jag tycker att om personen inte kan betala tillbaka, så tala om det då att det kanske dröjer lite, men visa iaf att man kommer ihåg!
Har en syster som var med på en gemensam present för ett halvår sedan, jag och två andra systrar med respektive la till pengar, sen i sista minuten ville denna andra syster också vara med (hon ville inte innan). Så jag som inte var på plats överlät det där till min andra syster som skrev på presenten, och min syster skrev alla utom min man (inklusive denna andra syster), vilket störde mig enormt! Jag o min man har betalat, systern har det inte. Jag stod för hela presenten från början och så fick alla betala till mig. Jag har fortfarande inte sett dessa pengar från systern! (fast det som stör mig mest här är nog att systern stod med men inte min man trots att jag skött allt och vi faktiskt betalat). Jag påminde systern för någon månad sedan och hon sa att hon bara glömt. Har fortfarande inte sett något...
Fattar inte hur man kan göra så, om jag lånat något så ser jag till att betala tillbaka det direkt! Eller iallafall meddela om att jag kan inte betala allt på en gång, och kollar om jag kan betala av det på två omgångar eller liknande. Respekt kallas det...!
Nämen usch vad hemskt att det ska behöva vara så. Hur är relationen mellan er nu? Ja det är bedrövligt att det är så!
Jag tog modet att sms iaf hur det är med kollegan. Men fick inget svar alls...
Om det är en sådan stor skuld som över 1000kr skulle jag gå och prata med kollegan. Hur har hon tänkt? Avbetalning eller allt på en gång?
Fick modet att skicka sms för två dagar sedan. Men har inte fått svar! Hmm där rök allt.. Kanske inte får se skymten av pengarna...
Fy, va dålig stil
Min brorsa är duktig på att låna några hundra av mej mellanåt, men jag har aldrig fått tillbaks någe pengar heller
Känner lite som dej, vet inte hur jag ska lägga upp det.. Det har nog blivit ett par tusen där med om man slår ihop alla gånger.
Men jag känner att drt är brorsan lixom
Min man är däremot inte särskilt glad, han tycker att han borde skämmas... Men det är ett känsligt ämne att ta upp.
Det finns vissa möjligheter att driva privata skulder vidare till kronofogden har jag för mig men det tillkommer kostnader. Det är kanske svårt att bevisa skulden dock eller finns det vittnen/papper? Du kan ju alltid hota att driva det vidare dock.
Se det som en erfarenhet annars. Jag lånade ut 10.000kr till en släkting på tidigt 90-tal och de pengarna har jag fortfarande inte sett röken av. Hade inte en tanke på att ens egen släkt kunde lura en så, men nu vet jag bättre.