Träffat man med barn (på heltid) - jag utan barn

Ge det sex månader och är du nöjd efter det så ger du relationen sex månader till. Kommunikation är a och o i styvfamiljer. Du kan göra dig hörd men det kommer alltid något  i mellan. Du kommer att kunna komma och gå som du vill och är utan ansvar. Han däremot kommer kanske tycka att du äter kakan och vill ha den kvar.

Postade för snabbt. Jag har levt vv och en bra relationen till exet. Själv har jag inga barn men jag hade aldrig kört en runda till i styvfamiljsracet : )

Man vet inte förrens i efterhand om det var värt resan-

Hå hå ja ja..han kommer vilja att du tar över DET MESTA av ansvaret..så han kan få mer fritid och du mindre och på den tid han sedan har över kommer han vilja sitta vid datorn med mera. Sådan är mannen helt enkelt. 

Nä, träffa någon som har lika mycket fritid som du så ni kan resa med mera eller vad ni tycker om i livet.

Är du annars villig att vab:a, ta hand om sjuka barn, sällan få sovmorgon, passa barn när han jobbar eller gör saker utan er, att ta ekonomiskt ansvar över två barn??

Jag hade inte gjort det. Never. Hans barn kommer alltid komma före dig. Så är det bara.

Nej skulle jag vilja säga. MEN har han barnen på heltid får du mer att säga till om, om du vill, samt att man får en vardag. (har helgumgänge med makens barn, HELT värdelöst!) Men när du har känslan av att han hoppas på att du ska ta mammaansvaret så skulle jag backa och N O G A  tala om att DET kommer inte att ske om inte du själv känner för det efter ett tag.

Du och barnen måste få skapa er egen relation i er egen takt. Du måste få slippa ansvar om du inte vill ha det och du ska absolut inte tas för givet även om du tagit på dig ett visst ansvar. HAN är den huvudsakliga ansvarshavaren, inte du. Kan han inte hämta på dagis eller var de nu är så kan han inte förvänta sig att du ska kunna om du inte vill!

Sen måste du också tänka på att ni aldrig kommer få er tid som par,att i lugn och ro lära känna varandra som vuxna individer utan du kommer att få vänta på din tur. OM han är en vettig förälder kan hans barn vänta på sin tur och förstå att ibland måste de vuxna få vara i fred, det innebär inte mindre kärlek för barnen, men ofta är det så att en singelförälder inte riktigt kan se att alla andra inte har samma förtjusning i deras barn som de själva har.

Att du ens ställer frågan säger ju sitt.

Gör han en tjänst och lämna han och hans barn ifred.