Vad betyder familj för dig?

Jag växte upp med en far som kom från en rik och fin läkarfamilj och en mor som växt upp i en arbetarfamilj med åtta syskon. Far avskydde mammas släkt och tog alltid tillfället i akt att prata illa om de. Mor hade aldrig stake att stå upp mot far och därför blev det så att jag aldrig umgicks med mors släktingar. Jul, midsommar och påsk firades med farmor och farfar. 
När jag kom upp i tonåren kände jag att jag inte kände något familjeskap med pappas sida. Jag började umgås med mina mostrar och deras barn (mina kusiner). 
Idag ser jag inte pappas släkt som något annat än snobbiga bekanta. Jag har dessutom inte pratat med min far på tio år. 
Jag tycker inte att de biologiska banden är de starkaste. Blod är helt enkelt inte tjockare än vatten. 

Jag har inte heller pratar med min far i många år. Samma gäller många andra biologiska släktingar.

O

Familj för mig är bara de allra närmaste, min familj är min sambo och vår tonåring, sedan har jag min barndomsfamilj, det är mina syskon, min mamma och min framlidne pappa. Resten är släkt. Jag umgås med de släktingar som jag trivs med, precis som med vänner, och ibland så träffar man även annan släkt vid oliak tillfällen.

Familj är de som är närmast mig, min dotter, mina föräldrar och syskon och deras fru/sambo.

Faster,moster, kusin osv är släkt.

Min familj är min son, min pojkvän, min bror och mina närmaste vänner, dvs de som jag älskar.

Jag har tyvärr ingen bra relation med vare sig mamma eller pappa pga saker som hänt under min uppväxt och tidiga vuxna liv. Den enda släkt jag har är morbror och två kusiner som jag visserligen tycker är trevliga men som jag aldrig haft någon närmare kontakt med.

Jag sörjer ganska ofta och kan känna saknad av att inte ha den där nära relationen med mina föräldrar som jag hade önskat att jag hade. Jag kan även bli avundsjuk på vänner som har en sån relation, trots att jag är 38 år idag :P