Att vara det enda biologiska barnet i familjen

Om NI vill ha fler barn så är det ju bara att köra, men hela resonemanget utgår ju från att man skulle försöka få fler barn pga barnen, men det är ju ni som ska ta hand om dem, inte syskonen. Jag själv tycker mina halvsyskon är lika mycket syskon som mina helsyskon, jag gör ingen skillnad dem emellan, så länge ni har den inställningen tror jag faktiskt inte er lilla kommer att känna sig som ensambarn. Jag har två barn, helsyskon och det är nästan sex år mellan dem. Jag tycker bara det är bra faktiskt, åldersskillnaden gör att de inte kivas och slåss hela tiden.

Det missuppfattades lite. Självklart skulle jag aldrig skaffa barn för barnens skull. Jag skulle gärna ha en liten till om två-tre år. Men sambon är nog väldigt negativt inställd till det. Han är rädd att inte räcka till till så många barn. Och det är en faktor att ta ställning till såklart. Jag är bara rädd att hon kommer känna sig väldigt ensam när alla syskon är hos sina andra föräldrar. De har ju hela tiden varandra på ett annat sätt

Mikaela81: Vänd på det, hon kanske tycker det är extra lyxigt med egentid med bara sina föräldrar utan syskon och dessutom är det ett perfekt tillfälle att hitta på "småbarnsaktiviteter" som de större ledsnat på.