Om en part motsätter sig vård för barnet hur löser man det?

Ska du använda det gräsliga ordet HEN så ska du skriva det hela tiden och inte använda han ibland.....

tack för ditt svar. 

Soc kan enligt stöd i lagen remittera barnet till den behandling det behöver mot den andra vårdnadshavarens vilja. Kontakta dem!

tack, då ska jag göra det för typ alla andra förutom exet och vännerna tycker barnet behöver utredas och få stöd. 

Sedan 1 januari så behövs inte längre båda föräldrarnas godkännande för utredning. Så kontakta BUP och begär en utredning. Prata med skolan med så får du kanske med den också.

Men om pappan anser att hen inte är "annorlunda" eller vännerna så kanske det handlar om något ammat?

eller så kanske det är så att man blundar för svårigheter och inte vill ha diagnos för man anser att sånt är stämplar och förstör. Är tyvärr så i detta fallet. Att inte vännerna ser är för mig ofattbart folk på öppna förskolan som bara träffat barnet någon gång ser saker och har frågat. 

Det brukar dock vara så att man inte vill utreda barn i förskoleåldern just eftersom många barn är ojämna i utvecklingsnivån då. Vissa barn är mycket aktiva fysiskt, men kanske inte riktigt hänger med i den psykiska utvecklingen, och tvärtom. Det är inte helt ovanligt att barn som är mycket aktiva fysiskt har problem med det sociala samspelet, eller att barn som har god utveckling psykisk och socialt istället upplevs som klumpiga eller tafatta.

I många fall kan det också vara svårt att i den åldern bedöma vad som beror på hemmiljö eller vad som beror på en funktionsnedsättning. Inte specifikt OM det föreligger en funktionsnedsättning utan främst vilka symptom som beror på vad. Risken är att man lägger vikt vid att stödja barnet ett plan där hen ligger inom den normala gränszonen och missar hållpunkter som är avsevärt viktigare. Förslagsvis kan du hemifrån arbeta med bildschema och organiserad/lugn miljö redan nu, innan diagnos. Att göra barnets sovplats leksaksfri och rogivande. Att se till att saker har sin plats. Jag vet inte hur det ser ut för er i vardagen men det kanske fungerar att sätta paus på saker under en period? Att bara vistas hemma och på förskolan (undvik fotbollsträningar och att fika med vännerna ett tag, och i så god mån som möjligt även affären). När samtliga rutiner fungerar hemma så kan ni introducera EN ny aktivitet i vardagen. (Jag utgår ifrån att de inte fungerar i dagsläget eftersom du känner behov av stöd till ditt barn. )

Gärna att ni försöker att bara åka och handla på torsdagkvällar och inte lite sporadiskt "när det behövs". Har du tur så kanske det går att få med fadern på detta, om du utgår ifrån att du inte gör det för att barnet eventuellt har en diagnos, utan för att era vardagsrutiner behöver förbättras utifrån..... ja.. att alla barn har det behovet. (Man skall alltid göra på toppen av sin förmåga och det finns alltid rum för förbättringar).

I dagsläget så är lagstiftningen såpass bra utformad så i det fallet barnet behöver stöd så finns det möjlighet att få det utan att sätta en tidig diagnos. Just vad gäller Ad/hd så är det överlag svårt att få insatser i skolan på "bara" den diagnosen ändå så jag tänker att det inte vore en omöjlighet att avvakta tills skolstart/f-klass start är aktuell och du kan få kontakt med skolans specialpedagog.

Jag tänker att du i övrigt inte beskriver någonting som är grund för oro hos barnet hos fadern, utan framför allt mer sådant som ger grund för er att gå på samarbetssamtal eller för dig att söka stöd hos vid socialtjänsten. Lycka till.

Kan ju även vara så att barnet är påverkat av er dåliga relation. Lätt att barn blir symptombärare för problem i familjen/hos föräldrarna. Då är definitivt inte diagnos barnets bästa. Men man får hoppas att de som utreder vet vad de gör.

Håller med..

Du har fått en del bra råd TS hur du kan göra. Och vad det gäller Autismspektrat så utreder man det tidigare än ADHD, i många fall har barnet både och. Är både du, förskolan och psykologen oroade så absolut bör han utredas för att både du och han och förskolan ska få bästa möjliga stöd.