Ska barnen alltid gå först?

Varför känner han sig inte välkommen?
Vad säger din sambo om det?

Är du dum, dryg och otrevlig så är det kanske dags att ändra beteende, eller flytta ut.
Men sen kan det va att sonen testar hur långt han kan gå, ev att någon i bakgrunden pushar honom att göra uppror. 

Har du ett rent samvete och agerar bra emot sonen, så tycker jag inte att det finns någon anledning att flytta. Sonen är kanske bara nöjd om han har pappan helt för sig själv, vilket aldrig kommer att inträffa eftersom han har fler syskon.
Sen anser jag inte att ETT barns nycker ska styra och förstöra en familj. 

Hade en liknande situation, även om det inte direkt berodde på mig att ena barnet inte ville komma hit. Som Ess skrev här ovan, ifall det är så att du faktiskt behandlar barnet illa måste du kanske fundera över det. I övrigt: Fortsätt som förr. Mest sannolikt är det att barnet agerar ut mot pappan, kanske är arg och besviken över skilsmässan och låter det gå ut över dig. Flyttar du ut bara så att barnet ska kunna komma dit låter ni barnet bestämma i familjen, något jag anser inte är rätt. Vi gjorde så att barnet helt enkelt inte kom hit på ett tag, pappan ringde ofta och försökte prata, men lät det i övrigt bara vara. Plötsligt en dag ville h*n komma hit och det har aldrig varit några problem sedan dess. Aldrig heller någon diskussion om min plats i hemmet och i dagsläget fungerar vi väldigt bra ihop.

Jag är också lite less på meningen "Barnen ska alltid gå först". I en familj ska alla komma först.

Hur gammalt är barnet?

Håller med ovanstående skrivare.

Jag är dock av åsikten att barnen kommer först! Det beror ju i viss mån hur mkt barn de är (dvs ålder) samt tidsperspektiv (hur länge man försökt lösa problemet).

Har själv nyss flyttat ihop med en kvinna, vi har båda barn i 6-7 års åldern.. Hade det inte funkat med barnen hade vi lagt ned, hur smärtsamt det än varit..
Nu har det ju inte bara varit en dans på rosor men genom att prata mkt med barnen och låta dem säga allt de känner har vi lotsat det i hamn trots ett ex som inte vill kännas vid vårt förhållande (men i övrigt varit ett 'bra ex')

Hennes barn älskar mig och kan inte vänta tills vi gifter oss och skaffar barn så det går nog bra..