• Lotta 751

    Bråkar konstant med min snart 8 åriga tjej.

    Jag och maken br´kar konstant med vår  snart 8 årig tjej.
    Nyss bråkade vi om att hon inte ville tvätta munnen och kiss innan maken skulle till hennes gympa.
    det var skrik från både henne och mig vet jag gör fel men ibland bara brister det.
    Innan detta var hon sur skrek för att hon inte fick äta en glass eftersom hon slagit lillebror på 6 år när dom hoppade studsmatta.
    Hon lyssnar inte om vi säger nu måste vi prata utan hon bara skriker verkar inte höra oss.
    Jag mår så dåligt av detta så jag vet inte snart vad vi ska hitta på.
    Timeout mattan har vi slutat med för en period var det faktiskt ganska lugnt men nu ör det kaos igen.
    Visst kan lillebror vara jävlig han med men det går att prata med honom.
    Jag gråter inombords och jag vill inte alltid ha taggarna utot nu för tiden väntar jag bara på att hon ska göra nåt.
    Jag har inte en glad och go tjej som skrattar.
    Har försökt få fram om det är nåt i skolan som är fel  men hon vill inte säga säger bara jag vet inte sluta mamma.
    dagen börjar med bråk om att vi lagt fram fel kläder sedan håller det på tills maken lämmnat på skolan och sedan börjar det när jag hämtar.
    det kan vara vad som helst.sedan kanske lungt lite men börjar vid läggdags igen osv.
    Vad ska jag göra?
    Jag orkar inte ha det så här.
    Vad kan det bero på ?
    Vad kan jag gör som gör att det känns bättre  vara tyst gå undan låta henne hålla på .
    Bli arg säga att det räcker?
    Ta bort roliga saker hon ska göra tex ridningen?
    Hur får jag henne att lyssna på oss?
    Kanske börja med att nu håller jag i pinnen tex nu pratar jag sedan får hon pinnen prata?
    Ska man be henne rita ell skriva ner vad som gör henne arg ledsen det kan ju vara lättare än att prata om det vissa gånger.?
    Dom på skolan säger att hon inte alls är så där är hon ganska blyg vågar inte ta för sig så mycket.
    Blir det tex ändringar i nåt som hon vet ska komma då blir hon hysterisk och börjar gråta.
    Jag måste tygla mig och inte skrika tillbaks för då blir det ju värre än värst.
    Har ni haft det som oss och hur läste det sig?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-04-06 12:58
    förlåt alla stavfel men jag har lite problem med att stav vissa gånger och när jag skriver fort.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-04-06 13:11
    jag vill ju vara en bra mamma det kanske är mig det är fel på att jag provocerar fram bråken?.Ibland tror jag att det är mitt fel att det är jag som gör att vi bråkar.Och så har jag annat sätt mot lillebror där slappnar jag av och har kul med henne har det blivit att jag går på helspänn hur får jag bort den känslan att nu kommer det hända nåt innan det hänt.och jag är nog ganska grinig mot henne om hon inte gör som jag vill.Jag vill bli en glad go mamma och kunna umgås med glada tjejen.

  • Svar på tråden Bråkar konstant med min snart 8 åriga tjej.
  • puss
    Lotta 751 skrev 2014-04-06 13:12:13 följande:

    Är det en bok och vart får jag tag i den?


    Ja det är en bra bok, finns på adlibris och liknande.

    Martin Forster heter författaren.
  • Fanny b
    Lotta 751 skrev 2014-04-06 12:57:43 följande:
    Jag och maken br´kar konstant med vår  snart 8 årig tjej.
    Nyss bråkade vi om att hon inte ville tvätta munnen och kiss innan maken skulle till hennes gympa.
    det var skrik från både henne och mig vet jag gör fel men ibland bara brister det.
    Innan detta var hon sur skrek för att hon inte fick äta en glass eftersom hon slagit lillebror på 6 år när dom hoppade studsmatta.
    Hon lyssnar inte om vi säger nu måste vi prata utan hon bara skriker verkar inte höra oss.
    Jag mår så dåligt av detta så jag vet inte snart vad vi ska hitta på.
    Timeout mattan har vi slutat med för en period var det faktiskt ganska lugnt men nu ör det kaos igen.
    Visst kan lillebror vara jävlig han med men det går att prata med honom.
    Jag gråter inombords och jag vill inte alltid ha taggarna utot nu för tiden väntar jag bara på att hon ska göra nåt.
    Jag har inte en glad och go tjej som skrattar.
    Har försökt få fram om det är nåt i skolan som är fel  men hon vill inte säga säger bara jag vet inte sluta mamma.
    dagen börjar med bråk om att vi lagt fram fel kläder sedan håller det på tills maken lämmnat på skolan och sedan börjar det när jag hämtar.
    det kan vara vad som helst.sedan kanske lungt lite men börjar vid läggdags igen osv.
    Vad ska jag göra?
    Jag orkar inte ha det så här.
    Vad kan det bero på ?
    Vad kan jag gör som gör att det känns bättre  vara tyst gå undan låta henne hålla på .
    Bli arg säga att det räcker?
    Ta bort roliga saker hon ska göra tex ridningen?
    Hur får jag henne att lyssna på oss?
    Kanske börja med att nu håller jag i pinnen tex nu pratar jag sedan får hon pinnen prata?
    Ska man be henne rita ell skriva ner vad som gör henne arg ledsen det kan ju vara lättare än att prata om det vissa gånger.?
    Dom på skolan säger att hon inte alls är så där är hon ganska blyg vågar inte ta för sig så mycket.
    Blir det tex ändringar i nåt som hon vet ska komma då blir hon hysterisk och börjar gråta.
    Jag måste tygla mig och inte skrika tillbaks för då blir det ju värre än värst.
    Har ni haft det som oss och hur läste det sig?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-04-06 12:58
    förlåt alla stavfel men jag har lite problem med att stav vissa gånger och när jag skriver fort.
    När det gäller det första exemplet och liknande så kan ni göra så att ni inte bråkar om det utan bara lugnt säger åt dottern att ni åker när hon tvättat sig. Blir hon arg över detta, bekräfta hennes känslor, jag ser att du blir arg över x, det är ok, men vill du skrika så får du gå till ditt rum eller liknande, för vi vill inte höra ditt skrik. På detta sätt tar ni hänsyn till både hennes och era känslor.

    Jag tycker inte det är någon naturlig konsekvens; slå någon= inte få glass. Utan i sådana situationer kan ni göra så att om hon slåss, ta henne ur situationen, fråga varför hon slog. Om ni ser att hon slåss oprovocerat kan konsekvensen bli att hon får lämna denna situation.

    För att själv må bättre, kan du anstränga dig för att bli mer positiv inför dottern, t ex berömma henne för olika saker hon gör och varje dag ägna dig åt henne i 5-10 minuter, där du fokuserar på att umgås med henne.

    Låt henne lägga fram sina kläder själv, om det finns kläder som du absolut inte vill att hon ska välja för att de tex inte passar för årstiden, ta undan dem. På detta sätt blir det hennes ansvar att välja de kläder hon vill, ni kan då inte välja "fel" kläder åt henne.

    Vad jag tror generellt på i sådana här situationer är att inte försöka få barnet att sluta vara argt, för ens känslor har man rätt till, men om man vill skrika får man göra det på en plats där ingen annan störs av det. Det är en god idé att uppmuntra henne att rita/skriva ned det som gör henne arg. Du kan göra det till en lek och själv göra samma sak.
  • Lotta 751

    Fanny b .Tack så otroligt mycket för dina tips råd.jag ska försöka göra som du föreslår och det får ta den tid det tar att uppnå mål at vi åtminstone nån dag i veckan kan sluta bråka. Jag ska försöka se positivt på att vi ska göra saker inte tänka nu börjar hon snart. Tack igen för dina råd.

  • Fanny b
    Lotta 751 skrev 2014-04-06 13:33:54 följande:
    Fanny b .Tack så otroligt mycket för dina tips råd.jag ska försöka göra som du föreslår och det får ta den tid det tar att uppnå mål at vi åtminstone nån dag i veckan kan sluta bråka. Jag ska försöka se positivt på att vi ska göra saker inte tänka nu börjar hon snart. Tack igen för dina råd.
    Det var så lite så.  Jag tycker det är bra att du sätter upp rimliga mål, som te x en bråkfri dag i veckan, för det tror jag underlättar för din egen sinnestämning inför detta.
  • Lotta 751

    Det är svårt att tygla sig för vissa gånger blir man ju så arg att det inte liknar nåt och då sänker man sig till hennes nivå och det är ju det dummaste man kan göra.
    Måste tänka varje gång att nu går jag därifrån och inte tjafsar emot och gäller det tvätt av mun som idag säger jag lugnt och sakta tvätta dig så kan ni åka sedan pappa väntar tills du är klar.
    Ja det kommer inte bli lätt men har jag börjat och det funkar bra kommer nog hon och jag få en jättebra relation igen som vi hade när hon var mindre. Hon ska få höra flera gånger /dag att hon gör bra saker att hon är underbar att jag älskar henne. Hon ska få mig hela uppmärksamhet en stund varje dag. Jag ska inte säga jag har inte tid eller det gör vi sedan utan ta mig tid hon behöver nog mig mer än jag kan ana.
    Hon mår nog inte heller bra av detta och det är inte lätt alla gånger att förklara vad som är fel och nu när hon går i ettan ska börja tvåan efter sommaren så snurrar massa runt i huvudet massa nya intryck och då kan det bli fel.
    Som en annan mamma berättade om sin son.
    dom bråkade och hon sa vad gör dig arg varför håller du på så.
    han svarade mamma det är inte lätt vara mig testa själv och inte ha kontroll på vad du gör och att du inte kan veta vad som blir fel prova det en dag ska du få se att det inte är lätt vara mig. Jag vill göra på annat sätt men nåt inom mig säger gör detta och jag vet det är fel men kan inte stoppa mig.
    Hon svarade lilla gubben du är bäst.
    så kan det vara att min tjej inte vet hur hon själv ska kontrollera allt vad som rör sig i skallen mm jag måste vara extra försiktig med henne och ta det lugnt och ha massa tålamod.

  • Fanny b
    Lotta 751 skrev 2014-04-06 14:00:31 följande:
    Det är svårt att tygla sig för vissa gånger blir man ju så arg att det inte liknar nåt och då sänker man sig till hennes nivå och det är ju det dummaste man kan göra.
    Måste tänka varje gång att nu går jag därifrån och inte tjafsar emot och gäller det tvätt av mun som idag säger jag lugnt och sakta tvätta dig så kan ni åka sedan pappa väntar tills du är klar.
    Ja det kommer inte bli lätt men har jag börjat och det funkar bra kommer nog hon och jag få en jättebra relation igen som vi hade när hon var mindre. Hon ska få höra flera gånger /dag att hon gör bra saker att hon är underbar att jag älskar henne. Hon ska få mig hela uppmärksamhet en stund varje dag. Jag ska inte säga jag har inte tid eller det gör vi sedan utan ta mig tid hon behöver nog mig mer än jag kan ana.
    Hon mår nog inte heller bra av detta och det är inte lätt alla gånger att förklara vad som är fel och nu när hon går i ettan ska börja tvåan efter sommaren så snurrar massa runt i huvudet massa nya intryck och då kan det bli fel.
    Som en annan mamma berättade om sin son.
    dom bråkade och hon sa vad gör dig arg varför håller du på så.
    han svarade mamma det är inte lätt vara mig testa själv och inte ha kontroll på vad du gör och att du inte kan veta vad som blir fel prova det en dag ska du få se att det inte är lätt vara mig. Jag vill göra på annat sätt men nåt inom mig säger gör detta och jag vet det är fel men kan inte stoppa mig.
    Hon svarade lilla gubben du är bäst.
    så kan det vara att min tjej inte vet hur hon själv ska kontrollera allt vad som rör sig i skallen mm jag måste vara extra försiktig med henne och ta det lugnt och ha massa tålamod.
Svar på tråden Bråkar konstant med min snart 8 åriga tjej.