Deppig pappa?

Min sambo är den snällaste, mest tålmodigaste människa jag nånsin mött! Men sen vår dotter kom är det som han förlorar sig själv....
Han har haft det stressigt ett par år igenom jobbet, arbetar för sin far som varken är förstående eller rättvis eller vettig (gällande jobb), pga detta så har han fått magproblem (har nu tagit tag i det med doktor för utredning)
Han älskar vår dotter, men ger upp efter en stund om hon är svårtröstlig...han har noll tålamod med hennes skrik( som vissa dagar är väldigt påfrestande) och lämpar över henne på mig. "Du vey verkligen hur man får en att känna sig värdelös" är ord som han sagt flera gånger, och jag tror verkligen att han känner sig värdelös...det spelar ingen roll att jag säger att hon skriker på dagarna för mig med, men det gälller att man inte slutar försöka...att bli pappa var inte alls så som han hade tänkt, det var så mycket svårare. Så alla dessa faktorer leder nu till att jag märker att han drar sig undan allt mer..

För att komma till sak så undrar jag om de finns fler pappor därute som haft/har de kämpigt med sig själva i rollen som pappa? Finns det hjälp för pappor?
Jag ska på mitt återbesök på mvc på torsdag och tänkte ta upp detta med min bm, se vad hon har för råd.

Jag har givetvis försökt prata med min sambo, men de enda han säger är typ "jag vet".....