Vad ska vi göra åt dotterns sovvanor detta är ohållbart!

Ja, du/ni har ju säkert testat allt, stackars tös och stackars er! Har det hänt något i hennes eller ert liv? Förskolan, syskon, annan mat eller nåt? Finns det möjlighet att strunta i att natta henne, dvs låta henne somna i soffan hos dig/er för att bryta en ev ond cirkel? Alla barn går ju igenom faser av olika slag, men förstår att det är jobbigt.

Testa att ta bort sömnen på dagen eller lägg henne lite senare? 

Håller med. Skippa tuppluren eller börja vänja henne att somna själv fast hon inte vill.

testat att samsova?  Det kanske vore något en längre period tills hon lugnar sig och börjar sova ordentligt igen. 

eller prova att hon får somna där hon är, kanske nattning i soffan kan vara något. Du har händerna fria och kan se på tv eller göra annat medan hon somnar i soffan. Du kan testa att bära ut henne till sängen sen eller bära henne till din säng.

Det är ju en ganska jobbig fas i den åldern som kallas närmandefasen då barnet kan reagera med tårar och stress vid separationer. Och nattningen blir ju en form av separation för det lilla barnet. Har ni provat att samsova med henne? Eller ligga hos henne tills honom somnar? Skaffa t.ex. en fullstor säng eller madrass så att ni får plats bredvid.

Har hon börjat förskola än? För förskolestarten kan ju också vara stressande för ett litet barn.

tyvärr har vi testat de och då är hon heeelt förstörd när kvällen kommer och då är de ännu värre, då kan vi behöva hålla på till sent in på natten innan hon somnar första gången.ja kanske att hon får somna där hon är kan funka, men hon är väldigt lät distraherad räcker att hon hör en katt jama och då är hon igång o ska leka. 
Samsovning har vi testat de verkar hon inte va nä jätte förtjust i, de går att hon somnar så ( tar dock lika långtid) men sen blir hon irriterad när hon inte kan röra sig som hon vill, kan däremot testa igen nu när sambon är borta.


kan tillägga att det går inte heller att säga godnatt o gå ut,  för hon sover i vanlig säng och kan öppna dörrar. har testat o ibland kan hon va tyst i 10 minuter så går man på toa eller liknande så när man kommer tillbaka hittar man henne på köksbänken lekandes.

ja vi ligger ju hos henne eller sitter bredvid tills hon somnat men är bara att bli buren hon vill, brukar till och med sitta kvar i några minuter och sjunga vidare för att va säker på att hon somnat ordentligt.
Ja hon började förskola för några månader sedan, men verkar inte va några problem där utan är väldigt glad och nu är dom ju mest ute och då säger hon knappt hejdå, dom första veckorna blev hon ledsen men de har gått över, har även pratat med  fröknarna och dom tycker inte de verkar som att hon mår dåligt av separationen där.
Nu går hon även bara några timmar per dag på förskolan då jag är sjukskriven .

inga syskon och just nu i denna tuffa period så är min sambo av den inställningen INTE ett till barn, så inget på g där, ja förskolan men problemet började  före det. maten är samma som vanligt. annars är väl allt som vanligt.

Öroninflammation, det gör ont när hon ligger ner?

oavsett vad ni väljer att försöka med så gäller det också att vara benhård konsekvent, det ni provar ska gälla utan undantag. Och ni måste vara konsekvent minst 1 vecka , helst två. Är det sova som gäller så är det sova som gäller oavsett om ni måste natta henne 23 ggr varje kväll. Då får ni ta dom 23 gångerna helt enkelt.   Ge upp o leka är aldrig ett alternativ. 

Samma nattningsrutiner hoppas jag också att ni har , pyjamas, välling, borsta tänder, godnattsång osv... samma sak varje kväll hela året. 

Är hon ljudkänslig kan det vara en ide att tysta ner huset omkring henne under tiden hon ska nattas, dra ner ljudet på tv, håll inte på att stöka runt med en massa saker, låt det helt enkelt vara rofyllt i huset medan hon ska sova. Samma sak med saker ni gör , fippla inte med mobilen, zappa inte tv-kanaler, bläddra inte i tidningar osv. Det ska helt enkelt vara tråkigt för henne att vara vaken. 

Jag antar att hon börjat förskolan. Det kan gå hur bra som helst, men det är ruskigt vanligt att nätterna blir hemska. Dessutom sammanfaller det i tid med en ålder då det brukar bli oroligt även om man inte börjar förskola. Så, ta det lugnt och sluta med famnen. Jag kanske har missat, men vad är det som händer om du bara sitter bredvid?

Jag skulle inte bära omkring på ett såpass stort barn. Däremot ge massor av närhet i form av att ligga intill. Hon behöver mycket närhet i den fas hon befinner sig i. Får hon det går det sannolikt över fortare.

Jag tror dessutom mycket väl att förskolestarten kan spela in också. Även om det "på ytan" verkar lugnt och bra, så är det ändå en stress för ett så litet barn att börja förskola. Vår son var ändå större (2 år) och hade en lång och harmonisk inksolning, men nätterna blev ändå lite oroligare en period. Det är mycket som ska bearbetas när dagen är slut.

Hej TS!

Vi har en son i samma ålder som nyligen haft en fas av samma sak som er dotter. Kunde ta ett par timmar på kvällen innan han somnade. Detta dök upp väldigt plötsligt, höll på ett par tre månader och försvann sen igen.

Vår son gillar inte att sova i våran säng och har aldrig gjort så att låta honom somna där var uteslutet. Han somnade heller inte om vi satt kvar i rummet.
Snabbast somnade han om vi sa god natt, gick ut ur rummet men stannade i rummet intill. Då kunde han höra att det fanns någon i närheten och då var han inte ledsen men heller inte distraherad. Visst kändes det som att hela kvällen ofta gick bort när man satt där men man får försöka göra nytta genom att ta med sig något att göra eller bara utnyttja tiden som lite egentid och avkoppling genom att läsa tex.
Kanske ska  tillägga att innan vi började stanna i rummet intill så fick vi tillbringa ett par kvällar i dörrhålet så han kunde se mamma/pappa.

Det är jobbigt och frustrerande det vet jag för de vänder ju på dygnet. Blir trötta på morgonen när de somnar sent men det går över.

Kram!