Vad är en kärring?
Vad är en kärring? Upplever du dig vara en kärring? Hur ställer du dig till faktumet att du fanatiskt kommer betraktas/ att du nu betraktas som en kärring av folk?
Är kärring ett faktum?
-
-
Svar på tråden Vad är en kärring?
-
Jag är en kärring. En motvallskärring.....
-
Kärring Kärring, synonym, kan uppfattas som nedsättande, för kvinna, hustru. Ursprungligen ett uppskattande uttryck (käring, d.v.s. den man har kär)
googlade jag mig till :) jag vill inte bli kallad det, inte käring heller -
KÄRING ɟä³riŋ² l. ɟæ³-, l. KÄRRING ɟær⁴iŋ, äv. (vard., i mellersta Sv.) KÄRNG ɟær⁴ŋ, förr äv. KÄRLING l. KÄLLING, sbst.², i bet. 1 o. 2 f., i 3 m.||ig., i 4 f. l. r., i 5 r. l. f.; best. -en; pl. -ar. ( käring (kiär-, kjär-, ker-, kier-, -ingh) 1561 osv.kärring (kerr-, -ingh) c. 1560–1926. kärng (kärngh, kiärng, kierng) 1642–1916. kärling (kiärl-, kerl-, -ingh) 1526 (: kärlinga fabeler)– 1781. källing (i bet. 5 a) 1732–1791)[ fsv. kärling, kvinna, gammal kvinna, sv. dial. äv. källing; motsv. d. kælling, nor. kjerring, isl. kerling; avledn. av KARL][KÄRING 1]1) gammal kvinna, gumma; ofta i förb. gam- mal käring; vanl. o. numera väl alltid med mer l. mindre föraktlig l. nedsättande innebörd (stundom äv. om icke särskilt ålderstigen individ) o. oftast med ett bibegrepp av att personen i fråga är ful l. led, ondsint, envis, sladderaktig, lättrogen l. dyl.; förr icke sällan särsk. om "klok gumma". En galen kärling som fwl är mz kijff och trätto. OPETRI Send. B 3 a 1528. Thet är itt orijmligit Ting, at vnge och friske Sällar frija til gamle Kärlingar. SCHRODERUS Albert. 2: 18 (1638). Med Sqwaller omlöpande Kiäringer. VDAkt. 1719, nr 217. En Käring hade .. curerat honom med något hetsigt botemedel, sådana obudna Läkares vanliga Medicine. VetAH 1771, s. 167. När du dig ämnar at skjuta, / Sade nyss en Skytt åt mig, / Och en käring visar sig, / Kan med säkerhet du sluta, / At det ej går väl för dig. STENBORG Jäg. 24 1780; jfr KÄRING-MÖTE. Jag kommer, om det också regnade småsten ellergamla kärngar. BLANCHEFlStadsg. 184 (1847). Det är ändå rakt underligt, vad en gammal käring kan leva på litet. SIWERTZ Sel. 1: 7 (1920). – jfr BACKSTU(GU)-, BAKELSE-, BOND-, FINN-, FYLL-, HJÄLP-, KAFFE-, MÖ-, PÅSK-, RÄNNE-, SKUR-, SKVALLER-,SPÅ-, TIGGAR-, TROLL-KÄRING m. fl. – särsk.[KÄRING 1.a]a) i en mängd ordspråk, ordspråksliknande uttryck o. ordstäv, varav här bl. ett fåtal kan anföras. Käringen will iw haffua sin trete trådh fram. SvOrds. B 4 a (1604). Man skal intet troo Käringen, fast hon låge i siäletoget. GRUBB 443 (1665). Dhet hiälper alt som sqwälper, sadhe Käringen som swalg Fröen. DENS. 482. Förwete giffter pijgan, wanen enckian, men raggen kiäringen. TÖRNING 41 (1677). Ruutit är snart rifwit sade dhen ene kiäringen reeff örat af dhen andra. DENS. 130. Godt stycke härifrån och dit, sa' käringen titta på månan. KEXÉL 1: 125 (1788). Det kan en blind käring ta på. RHODIN Ordspr. 35 (1807). Det är så trösterikt, som brudmässan för käringen. Därs. 40. Nöden lärer käringen at skumpa. Därs. 104. Om inte "om" varit emellan, hade käringen bitit björn' och icke björn' käringen. SvOrdspråksb. 72 (1865). Har ni fått mig på hasorna, så inte ruttnar jag här, som kärngen sa' när hon slog ikull på körgårn. STRINDBERG SvÖ 2: 217 (1883).[KÄRING 1.b]b)[uttrycket går tillbaka på en (i medeltidens exempelpredikan använd) anekdot, tidigast påträffad hosJACQUES DE VITRY († 1240) (CRANE ExemplaVitry 94, 225 f. (1890)), av följ. innehåll: en man hade en motstridig hustru; vid ett gästabud i hans trädgård, som gränsade till en förbiflytande flod, satt hon med ryggen mot floden o.besvarade hans upprepade uppmaningar att flytta närmare bordet med att rycka sin stol allt längre tillbaka, tills hon slutligen föll i vattnet o. drunknade; mannen steg sedan i en båt o. letade efter hennes lik uppför strömmen; på grannarnas förundrade fråga, varför han gjorde så, svarade han] jag tror förvisso att min hustru, som alltid gjorde tvärtemot vad man ville hon skulle göra, har gett sig i väg uppför strömmen o. icke nedför som annat folk; hans antagande visade sig vara riktigt; jfr äv.ASBJØRNSEN NorFolkeeventyr 2: 18, 20 (1871)] (vard.) i uttr. vara som käringen mot strömmen, göra tvärtemot vad man ombedes göra l. vad vanligt folk gör l. sundt förnuft bjuder o. d. RUNIUS (SVS) 2: 269 (c. 1700. RHODINOrdspr. 63 (1807). CANNELIN (1921) .[KÄRING 1.c]c)[från början väl en ssg l. (kanske snarare) ett "käring Motvall" (med anslutning till personnamn sådana som EKVALL, SANDVALL m. fl.), varvid käringars envishet liknas vid en vall l. mur som hindrar en att komma ngn vart o. mot vilken varje förnuftigt resonemang värkningslöst studsar tillbaka](vard.) i förb. Molvalls käring, för att beteckna ngn ss. en person vilken alltid säger emot l. handlar tvärtemot befallning l. önskan l. vad som kräves av vanligt sundt förnuft osv.; äv. bildl. HÖGBERG Utböl. 2: 160 (1912). Ingenting snedvrider säkrare samhällsvetenskapen, än om den går ut ifrån att människans natur är som en Motvalls käring, som säger nej till allt vad förståndet bjuder. LARSSON Världskris. 189 (1920). HELLSTRÖM RedKav. 317 (1933). jfr: Det fins en flod, som är hvad man kallar "käring mottvärs", och som i rak motsats till andra väl uppfostrade vattendrag styr sin kosa norr ut, till Canada. BECKMAN Amer. 1: 34 (1883).[KÄRING 1.d]d) (förr) i förb. Skrubbe (Skrubba) käring (äv. gamla Skrulta käring), benämning på en sällskapslek vari en av deltagarna, utklädd till en gammal gumma, uppträder under detta namn. Skrubba kæring. IHRE Superstit. 33 (1750). jfrNord- Kult. 24: 56 1933.[KÄRING 2]2) (i folkligt spr.) (bondes l. allmogemans) hustru; äv., vanl. med föraktlig innebörd (jfr 1, om hustru till man av högre samhällsställning. Blifwer käringen drucken och wreedh / Så bultar iagh henne som een starck Smeedh.CHRONANDER Surge B 2 a 1647. (Adolf Fredrik) stod ju under toffeln; hvarför f-n lät han kujonera sig af sin käring? TOPELIUS Fält. 5: 7 (1867; yttrat av en post- mästare). "Ska' du ligga i ladan i natt med?" sade ryktarns käring.BENEDICTSSON Folkl. 87 (1887). Norrl. 14: 59 1926.[KÄRING 3]3) (vard., starkt föraktfullt) om man: feg stackare, pultron, ynkrygg, "mes", "kruka"; stundom äv. om kvinna av motsvarande läggning; ofta i uttr. käringar av båda könen. PETREIUS Beskr. 1: 64 (1614). Hans Hustru .. merker nu at hon har fått en karl att tas med och ingen kjäring. Amman 82 (1756). Har du sett den där fjantiga fredsadressen, som en hel hop käringar af båda könen petat ihop. CGESTLANDER 1905 hos AHRENBERG Männ. 5: 184. De käringar, som uppammats af den eldröda pressen, förvandlas .. i rekrytskolan till män. HEDIN 1Varn. 51 (1912).
There..... SAOB.....
-
Det beror i vilket samband det sägs, det kan sägas kärleksfullt och det kan säga hatiskt. Och ibland så vill jag vara en "jävla kärring"
