Att få en sladdis - hur upplevde ni det?

jag o min man fick en sladdis ( vi slog ihop två familjer när vi gifte oss) 

Mina två äldre var 10 respektive 8 år när minstingen föddes.  (makens älsta var 13 år) 

Har bara fördelar med det. Jag hann med att njuta av bebistiden ordentligt utan svartsjuka äldre syskon som kräver sitt. Jag hann njuta av att vara just ledig på dagarna utan att stressa runt överallt.  Dom äldre barnen var självgående o behövde inte lika mycket passning. Dom äldre barnen kan också vara med och ta ansvar på ett annat sätt. 

lekkamrater o syskon då undrar säkert många?  Men det är ju ingen skillnad på att vara sladdis mot att vara ensambarn. Ett ensambarn har ju inte heller några naturliga lekkamrater mer än på öppna förskolan och senare dagiset.   Vår sladdis får lekstunder emellanåt med sina syskon och framförallt att det finns mer tid att få vara med sina syskon och släpper in honom i gemenskapen med att sköta husdjur och annat.  Lekkamrater har han egna via förskolan han leker med . 

.

Jag har precis fått en liten sladdis och kan försöka besvara dina frågor.

Men vi funderar på en sladdis senare, kanske när den yngsta är 6 och äldsta 10 eller så. Någon som har den åldersskillnaden?
Vår åldersskillnad är 8 år (nästan 9) och 6,5 år

Hur upplever ni det?
Våra stora tjejer älskar sin lillebror. Vi har väntat och längtat tillsammans efter bebisen. Det har varit mycket tankar kring hur bebisen kom dit och varför. Jag upplever att det här barnet har fördjupat vår känsla som familj (den var bra även innan, men nu är den nog ännu djupare). I början upplevde jag det lite jobbigt att inte ge samma tid till tjejerna som till pojken. Men det har lagt sig helt nu.

Tycker man att det är jättelätt för att man bara har en liten, och de andra är stora? Eller att det är jobbigt med en liten om man väntat så länge?
Om jag jämför med de jag fick tätt, så njuter jag av detta barnet på ett annat sätt. Tvåan tyckte jag att det var lite jobbigt med. Nu är det bara positiva fördelar med syskonet. Men det har varit lite tufft att ta sig tillbaka till småbarnsåren igen. Nu efter 2,5 månad har jag vant mig helt och längtan efter ytterligare ett syskon har redan vaknat .

Funderar mycket på det här. Vill inte skaffa en till heller om jag känner tvekan eftersom jag vill att alla ska vara lika önskade
Mitt råd är att stöt och blöt det. Gör listor med +/-. Du har många år på dig om du vill satsa på en sladdis. Du kommer säkert ångra dig både en och två ggr. Så var det för mig. Men när spiralen åkte, då var jag 100 % säker på vad jag gjorde.

Lycka till med dina planer . Fråga gärna om det är något du undrar över!
Kram