Ni som haft/har graviditetsdiabetes....

Det enda jag kännt av va att jag var törstig men jag kopplade det inte till gravdiabetes,utan mest sommartid=törstig. Hade höga värden på ett BM besök och efterföljande glucosbelastning. Men värdena håller sig bra bara jag äter rätt.

så du får inte äta något godis eller?
Vad kan man få för men..exempelvis på barnet?

puff...

Jag hade inga symptom. Gjorde glukosbelastning p g a diabetes i släkten.
Äter inte godis (bara choklad), dricker inte juice o läsk t ex. Äter begränsat med frukt.

Om du har fler frågor så kan du ställa dem i min gästbok.

Jag kände inte av någonting. Jag tog ett rutinstick i fingret hos bm på morgonen för att kolla sockret och då låg det på över 12, hade visserligen ätit frukost (2 mackor m ost och ett glas mjölk), men det var tydligen relativt högt. Fick göra glukosbelastning dagen efter och hade över 12 då också så då konstaterades grav-diabetes. Blev skiträdd faktiskt, hade ingen aning om vad det innebar. Nu kollar jag blodsockret hemma, sticker mig i fingret 6 ggr/dag för att kolla att kosten håller sockret i schack. Nu går jag på spec-mvc, har gjort extra ul och kommer göra det under resten av graviditeten. Jag hoppas att jag inte behöver ta insulin, är grymt rädd för sprutor. Fast jag var rädd för stick i fingret också och det har jag ju ialla fall klarat av...

Du behöver inte vara orolig att det är nån fara för barnet. Den enda situationen är när du har en diabetes sen innan och som du missköter grovt, och har gjort en längre tid.
Det som kan ske är att din bebis kan bli något större än normalt, och jag skrev _något_ större, och det kommer de eventuellt att kolla av kring vecka 35-37 vid ett rutinultraljud.
Bebisen är en parasit, kan man säga och tar det den behöver. Den enda som kan ta skada vid graviditetsdiabetes, som du inte sköter, är du. Alltså, andas lugnt och sköt om dig. Man får även slarva ibland... =)
Mvh Ronja
Grav.diabetiker

Ronja3... ursäkta men du har nog fått en hel del om bakfoten.
Bebisen är vid graviditetsdiabetes absolut ingen parasit - tvärtom. Bebisen gör sitt bästa för att försörja sin mamma med insulin. Dvs den producerar så mycket insulin att h*n föds med alldeles för låg blodsockerhar själv. Då är det inte bara problem med att barnet kan vara för stort utan h*n är slö och har svårt att orka suga när man lägger honom/henne till bröstet. H*n måste snabbt ha i sig mat för att stabilisera sockret och måste tillmatas med någon form av ersättning. (Bröstmjölk eller annat) Det är något som _kan_ försvåra amningen helt eller för en lång tid framåt om man har otur. Dessutom finns det risk för andra skador/problem för barnet.
/Frukanon - Kostbehandlad grav.diabetiker med barn nr 1, insulinbehandlad grav.diabetiker med barn nr 2 och 3.

Jag menade i form av näring....

Ronja3... Jag kopierar rån din text:
"Du behöver inte vara orolig att det är nån fara för barnet."
"Det som kan ske är att din bebis kan bli något större än normalt, och jag skrev _något_ större,"
"Den enda som kan ta skada vid graviditetsdiabetes, som du inte sköter, är du."

Jag vill inte skriva för mycket om riskerna _för barnet_ vid graviditetsdiabetes. Det skrämmer bara upp i onödan... Men när du påstår att det är så riskfritt har du faktist _fel_.

Hämtat från en diabetestidning:
"Enligt en studie gjord i Storbritannien visade det sig att risken för komplikationer under graviditeten ökar om kvinnan har diabetes av typ 2. Risken för dödfödsel är fördubblad, risken för missbildningar är elva gånger större, kejsarsnitt är vanligare och barnen är större vid födseln. Detta innebär att det är viktigt att följa diabetes under graviditeten och försöka undvika dess påverkan på fostret."

Jag har graviditetsdiabetes för tredje gången och jag har blivit väldigt noga kontrollerad vid varje graviditet. Jag har kontakt med diabetessköterska på medicinkliniken minst en g/mån, jag träffar medicinläkaren ca varannan månad. Jag går på spec mvc och gör nu sista månaden två besök i veckan där. Jag har hittills, förutom rutinul i v 18, gjort fyra tillväxt ul och ska göra ännu ett den här veckan. Vid varje ul har det varit uppföljning med läkare och bm på mvc.

För att vara lite cynisk... All mödravård och diabetesvård är gratis för oss som får vården. _Men_ all mödravård och diabetesvård kostar massor för samhället. Tror du på fullt allvar att man "får" så mycket kostsam behandling och uppföljning om den _enda_ risken vore ett "något för stort barn"?

Frukanon,

Jag har också graviditetsdiabetes och går på specmödravården och sticker mig i fingret 6 ggr/dag. Och jag har frågat många läkare, bm, sjuksystrar osv. om huruvida det är skadligt för barnet med gravdiabetes och det enda som jag någonsin har hört, är att barnet kan bli för stort.

Jag har också läst i allehanda böcker och har fått samma svar där. Alltså, ingen annan fara för barnet. Däremot är det ju skillnad på om man har vanlig diabetes sedan tidigare eller om man får s.k. graviditetsdiabetes. Det är ju jobbigt att alla säger olika dock. Vem ska man tro på?

Soleil, jag håller med dig. Och Frukanon, jag går också på specmvc, har kontakt varje vecka med medicinläkare och diabetessköterska. Och jag tänker inte blanda mig i detta längre för jag tycker att du har antagit en något mästrande ton och innan vi blir irriterade så drar jag mig ur.
Mvh Ronja

Mmm... Kanke jag låter mästrande men mitt första barn mådde _inte_ bra vid födseln pga min grav. diabetes. Han var inte ens särskilt stor utan vägde 3,7 kg när han föddes i v 41+5.
Alla värden hade under graviditen sett bra ut men enbart för att han hade försörjt min kropp med insulin vilket gjorde att han hade en alldeles för stor insulinproduktion som tog närmare en vecka att stabilisera och reglera till hans nivå. Det här gjorde att han var väldigt slö och inte orkade suga, vi kämpade för att få i honom mat öht. Han har dessutom en mindre missbildning som ingen säkert kan säga _inte_ beror på diabetesen hos mig.
Det här är anledningen till att jag måste protestera när grav. diabetes viftas bort som ngt helt ofarligt. Jag menar inte att jag är expert men om man ska avfärda något som bekymmersfritt tycker jag nog att man ska vara helt säker på att det är det. Själv anser jag att det är bättre att se att det _kan_ finnas risker och sedan bli glad över att det gick bra - istället för som jag, tro att det enda som kunde hända var att barnet blev lite stort och sedan chockas av hur det faktist blev.
Så jag ber om ursäkt och jag ska passa mig för att utgå från egna erfarenheter i fortsättningen eftersom jag ändå har fel enligt expertisen här.

frukanon, en liten undran bara. Har du diabetes även när du inte är gravid? och vad är det för skillnad på diabetes 1 och 2?

knuff...

Nope. Ingen diabetes förutom vid graviditet. Typ 1 diabetes är det man har hela livet sas. Typ 2 är åldersdiabetes. Om du får grav. diabetes kommer du med stor sannolikhet att få typ 2 diabetes förr eller senare.
Jag ber om ursäkt om jag skrämt upp dig, det blir väl oftast inga men för barnet. Det enda jag velat få fram är att man inte ska vara för nonchalant i sin inställning till grav.diabetes. Om jag fått veta mer om risker osv hade jag kanske sluppit att genomgå min första tid som mamma i chock. Det enda som sades innan var att barnet kanske skulle bli lite stort, efteråt fick jag veta att det som blev för oss var en del av riskerna med diabetes. Barn nr 2 mådde prima från start förmodligen därför att jag haft insulin under slutet av graviditeten.

Frukanon,

ok, då förstår jag. Det låter inte roligt med din bebis och jag kan ju säga att jag själv blev lite orolig nu. Men det går ju inte att göra så mkt åt nu, då jag är i slutet av graviditeten (bf imorgon), utan man får hoppas att det går bra.

Jag tycker dock att det var bra att du informerade oss om detta, för jag visste faktiskt inte det. Tack!