Boende vid separation

Det hon säger stämmer bra. Det är vad som rekommenderas för så pass små barn.

Dock, det finns inget som hindrar att du har sonen även mitt i v, tex tis-ons eller ons- tors. Alternativt att ni byter var tredje dag.
Du: måndag till onsdag, mamman hämtar på dagis på onsdagen och har till fredag, du hämtar på fredag och har hela helgen och lämnar på måndag, alt söndag om ni känner att ni vill ses öga mot öga för ev prat om barnen. Mamman hämtar då på måndagen och har till onsdag osv. Alt då att den som har måndagen även lämnar på dagis den dagen.

Ni får kolla hur ert barn mår i det hela, min ena klarade aldrig av varannan v på ett bra sätt tex.

Tidigare här under året så hade jag han från fredag till tisdag och det fungerade bra. Det var dagen så han kom till mig som var lite stökig pga separationen och byta oftare skullle nog göra det jobbigare.

Ja det är väl alldeles självklart att barnet ska ha sitt boende hos den som varit närvarande. Tycker man nåt annat är man nog inte lämplig att ha hand om barn överhuvudtaget, eftersom man upprbarligen inte förstår skillnaden mellan barn och tomatplantor. Tycker även att ditt barn är alldeles för liten för att bo varannan helg borta. Max en övernattning i den

Ja det är väl alldeles självklart att barnet ska ha sitt boende hos den som varit närvarande. Tycker man nåt annat är man nog inte lämplig att ha hand om barn överhuvudtaget, eftersom man upprbarligen inte förstår skillnaden mellan barn och tomatplantor. Tycker även att ditt barn är alldeles för liten för att bo varannan helg borta. Max en övernattning i den åldern rekomenderas. Däremot är det ju på TOK för lite att ni bara ska träffas var 14:e dag. På det sättet har barnet inte en chans att bibehålla en god kontakt med dig, utan du reduceras till vilken bekant som helst. Barnet behöver få tillbringa tid med dig minst två gånger i veckan, helst varje dag.

Helt galet olämpligt länge. Driver du sådana orimliga krav när det gäller en så liten kommer du att framstå som knäpp.

Vilken forskning bygger du det påståendet kring? 

Googla vet ja. Om du är uppriktigt intresserad av ditt barns välfärd så är informationen mycket lättillgänglig och mycket väl underbyggd om det nu är det du behöver för att förstå. För de flesta räcker det dock med helt vanligt sunt förnuft för att begripa nåt så basalt. Och det har INTE med kön att göra.

Så trots att båda föräldrarna har varit med i uppväxten då vi bodde tillsammans så är det så självklart att den som var föräldraledig ska vara den han bor hos den mesta tiden? Böir inte det lite snett tycker du?

Att växelvis boende är olämpligt för en så liten är nåt vi vet. Och att ungen måste bo nånstans vet vi också. Då blir det självklart så att den som varit närmast barnet är mest lämplig. Det är liksom bara fakta, och har egentligen inget med "rättvisa" att göra. Som förälder har man inga rättigheter, bara skyldigheter. Din skyldighet här är att avstå ifrån att driva igenom nåt som är dåligt för en så liten (växelvist boende) mamman skyldighet blir att så mycket hon bara kan medverka till att barnet får en tät kontakt med sin pappa, även om det kommer att inkräkta mycket på hennes frihet. Vissa saker är bara som de är...

Det kan väl lika gärna vara pappan som har barnet mest då och mamman varannan helg?!