Jag jobbar som barnmorska, och när jag ser någon som ex. har skurit sig själv, så brukar jag försiktigt fråga om vad som har hänt, och om något fortfarande pågår. Det är min skyldighet att se och notera i journaltext. Om jag efter personens berättelse har en fortsatt oro för att något inte står rätt till, brukar jag erbjuda återbesök, för att sedan ev. erbjuda stöd hos annan profession. I alla de fall jag har stött på, så har självskadebeteendet legat längre tillbaka i tiden, och man kan se på ärren om de är nya eller funnits en längre tid. De allra flesta människor växer upp med tiden, och det finns många fler självskadebeteende än ärr på kroppen.
Gå du till barnmorskan och var lugn, hon kommer att stå på din sida.
Lycka till!