• Tips tack

    behöver era synpunker !

    Jag har en liten underbar tjej på snart 5 år. Hon är verkligen precis hur charmig och härlig som helst. varje människa hon möter charmar hon och det finns ingen som känner henne som inte tycker hon är "speciell".
    MEN, vilket också är ett stort men, vi har en hel del funderingar kring denna lilla donnan.
    Eftersom det finns SÅ mycket att skriva om henne...väljer jag att lägga upp det i stolpformat för att det ska vara enklare för er att förstå henne...

    * Hon är i sin egna lilla värld. Hon liksom bara är. Hon leker extremt sällan med något alls. Inga leksaker, hon tittar inte på tv eller liknande utan hon bara är. Visst kan hon sitta ner korta stunder men då handlar det om minuter. Hon känns alldeles för rastlös för detta. Istället hänger hon hellre med oss vuxna och pratar sönder våra öron eller bara klättrar på väggarna...

    * Hon kan inte förstå kopplingen mellan handling och konsekvens. Jag känner att hon överlag har svårt att ta in information och omvandla det till handling...enkla saker man ber om händer liksom inte. Här ser vi väldigt stor skillnad på henne och hennes syskon. De kan vara trotsiga och vägra men man brukar kunna prata sig till en kompromiss. Men hon bara låser sig och jag känner att jag pratar för döva öron. Inte så att hon bara struntar i vad jag säger utan mer att hon "stänger av" och inte kan ta till sig det som sägs.

    * Hon är väldigt hyperaktiv. Hon är liksom aldrig still. Jag brukar säga att det är som att hon har myrornas krig i hela kroppen. Äter vi mat studsar hon upp och ner från stolen hela tiden. Försöker man få henne att slappna av framför tvn gör hon istället kullerbyttor i soffan osv...

    * kläder efter väder existerar inte. Hon kan, utan att bry sig, vara ute i 7 grader och blåst i linne och byxor... Det är ett evigt tjatade om att hon måste klä sig bättre. och har vi lyckats tjata oss på ungen kläder åker de av så fort hon är utom synhåll

    * Hon blir extremt lätt fixerad vid saker...allra främst ätbara saker. Vi kan inte längre köpa hem glass tex för då kretsar HELA hennes vardag kring detta...det är det enda hon kan tänka och prata om och vi märker själva hur stressad hon blir. Hon tjuvar även om det finns gottesaker hemma. Hon kan även fixera sig vid personer. När förskolan hade prao elev en dag i veckan gick HELA veckan ut på att räkna ner dagarna tills denna pojken kom. Hon pratade konstant om detta och det var väldigt jobbiga veckor. Även personalen på förskolan upplevde detta som väldigt jobbigt. Och när hon väl har börjat med denna "besatthet" är det jättesvårt att få henne att tänka på annat !

    * Nattingarna....ååååh dessa timslånga nattningar. Det håller på riktigt på att ta knäcken på hela familjen. Hon bara kan inte komma till ro =( Det känns som om vi har provat allt. Förbereda, läsa saga, klia på ryggen, ställa klocka osv osv. INGET funkar. hon är så orolig och stressad i kroppen att man bara får vänta ut det hela... och när hon väl slappnat av tar det 1 minut så sover hon.

    Finns säkert massor mer att skriva om donnan men det får räcka så här tills vidare. Men vad säger ni...tror ni att det kan vara något annat än bara trots och ålder ??
    Förskolan rådde oss till att kontakta bvc eftersom de också märker av detta vilket vi gjorde idag och fick tid om två veckor...
  • Svar på tråden behöver era synpunker !
  • puss

    skriv gärna ett normal inlägg som går att läsa.


    Ernst Hugo.
  • Janatiq

    Ring BUP och be dem om råd. Är tösen fortfarande inskriven på BVC så kan sköterskan där hjälpa dig.

    I mina öron låter det lite som ADHD. Ju tidigare hon får hjälp desto lättare blir det för henne när hon börjar skolan. En ev. utredning kan ta tid och man får ligga på ganska mycket ibland.

    Med detta sagt så menar jag inte att hon Har ADHD, alla barn är så olika och det är kanske bara hennes personlighet, eller så är det nåt som tillhör åldern för just henne.

    Lycka till!

  • Tips tack

    Men oj vad inlägget ser märkligt ut =0 ska se om jag kan reda ordning i kaoset...


    Jag har en liten underbar tjej på snart 5 år. Hon är verkligen precis hur charmig och härlig som helst. varje människa hon möter charmar hon och det finns ingen som känner henne som inte tycker hon är "speciell".
    MEN, vilket också är ett stort men, vi har en hel del funderingar kring denna lilla donnan.
    Eftersom det finns SÅ mycket att skriva om henne...väljer jag att lägga upp det i stolpformat för att det ska vara enklare för er att förstå henne...
     
    * Hon är i sin egna lilla värld. Hon liksom bara är. Hon leker extremt sällan med något alls. Inga leksaker, hon tittar inte på tv eller liknande utan hon bara är. Visst kan hon sitta ner korta stunder men då handlar det om minuter. Hon känns alldeles för rastlös för detta. Istället hänger hon hellre med oss vuxna och pratar sönder våra öron eller bara klättrar på väggarna...
     
    * Hon kan inte förstå kopplingen mellan handling och konsekvens. Jag känner att hon överlag har svårt att ta in information och omvandla det till handling...enkla saker man ber om händer liksom inte. Här ser vi väldigt stor skillnad på henne och hennes syskon. De kan vara trotsiga och vägra men man brukar kunna prata sig till en kompromiss. Men hon bara låser sig och jag känner att jag pratar för döva öron. Inte så att hon bara struntar i vad jag säger utan mer att hon "stänger av" och inte kan ta till sig det som sägs.
     
    * Hon är väldigt hyperaktiv. Hon är liksom aldrig still. Jag brukar säga att det är som att hon har myrornas krig i hela kroppen. Äter vi mat studsar hon upp och ner från stolen hela tiden. Försöker man få henne att slappna av framför tvn gör hon istället kullerbyttor i soffan osv...
     
    * kläder efter väder existerar inte. Hon kan, utan att bry sig, vara ute i 7 grader och blåst i linne och byxor... Det är ett evigt tjatade om att hon måste klä sig bättre. och har vi lyckats tjata oss på ungen kläder åker de av så fort hon är utom synhåll
     
    * Hon blir extremt lätt fixerad vid saker...allra främst ätbara saker. Vi kan inte längre köpa hem glass tex för då kretsar HELA hennes vardag kring detta...det är det enda hon kan tänka och prata om och vi märker själva hur stressad hon blir. Hon tjuvar även om det finns gottesaker hemma. Hon kan även fixera sig vid personer. När förskolan hade prao elev en dag i veckan gick HELA veckan ut på att räkna ner dagarna tills denna pojken kom. Hon pratade konstant om detta och det var väldigt jobbiga veckor. Även personalen på förskolan upplevde detta som väldigt jobbigt. Och när hon väl har börjat med denna "besatthet" är det jättesvårt att få henne att tänka på annat !
     
    * Nattingarna....ååååh dessa timslånga nattningar. Det håller på riktigt på att ta knäcken på hela familjen. Hon bara kan inte komma till ro =( Det känns som om vi har provat allt. Förbereda, läsa saga, klia på ryggen, ställa klocka osv osv. INGET funkar. hon är så orolig och stressad i kroppen att man bara får vänta ut det hela... och när hon väl slappnat av tar det 1 minut så sover hon.
     
    Finns säkert massor mer att skriva om donnan men det får räcka så här tills vidare. Men vad säger ni...tror ni att det kan vara något annat än bara trots och ålder ??
    Förskolan rådde oss till att kontakta bvc eftersom de också märker av detta vilket vi gjorde idag och fick tid om två veckor...
  • jagochnois

    jag skulle nog också säga att du bör kontakta någon, kan ju börja att bara höra dig för. kanske inte bvc då de IBLAND sitter med liten kunskap inom ex np diagnoser. kanske bup eller barnmott.? alltid skönt att bara få veta och kunna sluta oroa sig. och flickan behöver kanske hjälp att få ro i kroppen? säger hon själv att det kryper eller så?

  • Tips tack

    Hon själv säger inte så mycket alls om saken...Hon är ju bara som hon är ! Hon är inget barn man sitter och pratar med direkt..inte långa stunder i allafall. Hon har inte ro till det utan verkar alltid vara på språng.

    Vi ska träffa våran bvc sköterska om två veckor och jag skulle tro att vi kommer bli skickade till barnpsykolog. Egentligen bryr jag mig inte om det är en diagnos av något slag eller om hon bara ska vara så här. men vi behöver ABSOLUT hjälp med hur vi ska hantera och nå henne på bästa sätt. För alla knep jag testat funkar inte.
    Trotsiga, tjuriga eller bara arga barn kan jag handskas med. Men i detta fallet känner jag att jag inte når henne. Jag blir liksom aldrig säker på att hon förstår det jag säger.
    Och just när hon blir så sjukligt besatt av saker...hur man ska avbryta det hela ?! Hon mår ju inte själv bra av det..
    och förskolan vet inte heller riktigt hur de ska hantera hennes oro och rastlöshet i kroppen..

    Men om man tittar på min bror med adhd så finns det absolut likheter. Men även mycket olikheter. Han är tex aggressiv och har alltid varit. Min dotter är precis raka motsatsen. Visst kan hon vara lite elak mot småsyskon och djur men hon skulla aldrig hamna i slagsmål...hon är egentligen inget känslobarn alls. Hon bara är hela tiden....
    Hon kan absolut visa känslor men för den mesta tiden bara är hon...

    ett av det stora problemen är väl att man aldrig kan få henne att sysselsätta sig med saker. Rita, pyssla leka eller titta på tv tex. Ibland blir jag alldeles skogstokig på att hon bara går omkring och är "ivägen"... då kan jag be henne på alla möjliga olika sätt att sätta sig ner en stund i vardagsrummet. Jag säger att mamma vill vara ifred ett par ögonblick ( måste tex ta ett viktigt samtal ) och säger att jag ska stänga dörren. Förklarar att jag inte villl att hon går efter och öppnar utan håller sig där.. Jag hinner , på riktigt, inte komma 2 meter innan hon öppnat dörren och går ut. Och det är liksom inte för att trotsa....utan hon bara gör det. Och det spelar ingen roll om jag upprepar proceduren 500 ggr det går liksom ändå inte in....

  • Tips tack

    lite annan info med som kanske kan vara till nytta

    Hon har bra motorik och har alltid haft

    är långt ifrån ett blygt barn. Kan utan problem stanna och prata med främlingar i affären. När nya människor kommer hem hit checkar hon läget en kort stund ( hon liksom godkänner människan. Vissa människor godkänner hon helt enkelt inte och då är det bestämt. Hon ångrar sig aldrig och blir ganska kall mot denne stackaren ) när personen i fråga är godkänd kan hon snabbt hoppa upp i dennes knä och sedan "hänga" på denna stackars människan till han/hon blivit halvt knäckt ;)

    Pratar flytande men inte helt rent. Säger inte r tex men det gjorde inte syrran heller i samma ålder.

    Kan leka med andra barn men inte med leksaker då. Kan ibland ägna sig åt rollekar korta stunder. Men det ska ske på hennes villkor och fortgår så lång tid hon orkar koncentrera sig

    Men det som är mest krävande är väl att man inte når henne...
    Jag har börjat få ångest inför vissa situationer där jag vet att man måste förklara saker för henne och hon måste göra handling av det jag säger. Jag vet ju inom mig att detta kommer kräva 100 tillsägelser och det kommer ändå sluta med att det blir på hennes sätt ändå...

  • Tips tack

    och maten,,,har helt glömt hennes problem med mat. Nu är det väl iofs vanligt att barn är krångliga med mat men tar upp det ändå eftersom det ändå utgör en stor del av vår problematik

    * Hon vill absolut INTE ha blandad mat. Allra helst äter hon makaroner enbart..utan något till. Råkar man lägga en klick köttfärssås tex får man snällt slänga allt och göra en ny portion

    * vill inte äta grytor. Hon vill se vad maten innehåller vilket blir svårt med grytor

    * hon kan vara väldigt fixerad vid mat. Vad vi ska äta, när vi ska äta, hur vi ska sitta osv men när vi väl ska äta är hon knappt intresserad av det för ett 5 minuter efter man dukat undan allt komma och fråga när vi ska äta igen för hon är hungrig.

    * vill väldigt sällan äta "ny" mat utan håller sig till sådant hon känner igen

  • Tips tack

    Fler får jätte gärna komma med synpunkter :) vill även förtydliga att jag egentligen kanske inte tror det är något galet. Men när förskolan råder oss att kontakta BVC kan man inte låta bli att börja fundera. Och ju mer man fundera desto fler "symtom" hittat man. Egentligen bryr jag mig inte om VAD som är fel..men vi behöver definitivt hjälp med hur vi ska hantera och bemöta henne. Får just nu når vi henne inte...

  • Mumin80

    Din dotter låter ganska lik vår fyraåriga dotter, som fick autismdiagnos i november. Nu väntar vi på adhd-utredning,  vi är ganska säkra på att den problematiken okså finns. 

    Här kommer några tips som inte kräver nån diagnos :) 
    Bo Hejlskov: Problemskapande beteenden vid utvecklingsmässiga funktionshinder. 
    Ross Greene: Explosiva barn. 
    Två otroligt kloka böcker, som räcker väldigt långt.  

    Om ni kan, testa att börja jobba med bilder. T.ex. bildschan, för att göra vardagen mer förutsägbar.  Vi började med laminerade foton i korta serier, gick sen över till längre dagsscheman och pictogram. Vi använder också bilder som underlag när vi pratar, t.ex. illustrerar med streckgubbeteckningar medan vi pratar om vad som ska hända framöver. Vi har också en vanlig kalender med en månad per sida och dagarna som rutor, där vi kan rita små bilder på saker i framtiden (t.ex. en tårta på dagen med kompisens kalas två veckor fram i tiden). 

    Till sist: angående läggningarna: försök att få prata med en barnläkare på t.ex. barnkliniken eller bup om att få testa melatonin eller circadin (samma sak). Skillnaden är helt otrolig, och ordentlig nattsömn gör väldigt stor skillnad för alla i familjen. 

  • Mumin80

    En uppfattning vi tidigt fick släppa med dottern var "om vi bara är konsekventa så lär hon sig nog". Eftersom orsak-verkan förståelsen är så nedsatt så funkar det inte riktigt så :) 

    Så välj era strider. Är det så viktigt att dottern äter av allt på tallriken etc? Eller kan ni separera dom olika delarna i maten, å låta henne äta det hon vill? T.ex. :) 

Svar på tråden behöver era synpunker !