Lågt AMH värde? Råd tack.
Hej!
Hoppas någon orkar läsa min långa historia och besvara den.
Det tog 13 försök för oss att lyckas bli gravida första gången, vår underbara dotter är nu 3 år. Lillebror tog 11 månader att lyckas med, han är nu 7 månader. Jag har väldigt oregelbunden mens (32-39 dagar).
Båda gångerna hann vi boka utredning, men vi blev gravida precis innan och hann inte ens påbörja första utredningen (2010) men hann nu senast lämna blodprov på mig och spermaprov på min man (2013).
Vi är enormt tacksamma över att vi lyckades få två fina friska barn utan att behöva gå vidare med utredningen.
MEN vi fick våra provsvar på våra prover vi lämnade i januari 2013, dom ansåg att dom
Ändå ville ge oss provsvaren då vi ändå hade lämnat in dom. (Se bild nedan på mitt provsvar)
Mannens spermaprov var bra men visade en VISS nedsatt rörlighet, Hon sa att det kan ha berott på att han exempelvis var förkyld eller liknande när spermierna producerades, så antagligen var det inte så stor nedsatt rörlighet (antar jag)
Alla min prover var bra förutom mitt AMH värde. Minns inte exakt allt hon sa då det är över ett år sen. Men hon sa att mitt värde var lite lågt men att hon inte kan svara på om den varit låg länge eller om den ändrar sig snabbt. Det låg då på 1,2. Hon Rekommenderade iallafall att vi inte "skulle vänta för länge med ett till syskon om hon fick ge oss råd". Hade vi inte varit gravida vid tillfället så hade hennes rekommendationen varit IVF.
Vi vill ha 3 barn men vet inte om vi orkar gå igenom ägglossningstester, negativa gravtester och försök efter försök igen.
Jag skall vara mammaledig t.om. Augusti och sedan går min man hem. I augusti börjar jag studera igen (tog studieuppehåll), blir färdig i maj 2015, då hoppas jag på att få jobb direkt och börja jobba och sedan kunna flytta till hus (bor i lägenhet nu)
Vi vill som sagt ha 3 barn, men vi vill även att det skall "passa in" i vårt liv, men nu har jag plötsligt börjat bli orolig: tänk om vi inte längre KAN när vi väl tycker att de "passar"?? Kommer jag kunna släppa tanken på en till liten bebis om vi väl börjat försöka? (Om vi inte skulle lyckas) lyckas vi inte på egen hand så har vi beslutat oss att isåfall "ge upp", psykiskt och ekonomiskt orkar vi inte med utredningar och IVF när vi har 2 barn.
Hjälp mig tänka!!!! Hur hade ni gjort??? Börjat försöka direkt för att låta de "hända när det händer" eller vänta tills det "passar in i live" osv osv?? Hjälp mig!! Tankarna går runt runt runt o jag vet inte längre vad jag tycker.
De andra värdena vet jag inte vad det är. Vet ni?
Tack om du orkat läsa ända hit???????? 