Syskon efter förlorat barn ?

Jag förstår tanken med att fylla tomrummet men varför skulle du bli gravid när du fortfarande lever i ett mörker? Om din bebis ska må bra inuti dig så måste du själv må bra först. I mina öron låter det inte alls bra att bli gravid när man mår så dåligt som du gör.

Jag beklagar sorgen TS

Det är svårt att råda. Å ena sidan kan det vara bra att få något att se fram emot, å andra sidan är det bra om man får sörja ordentligt.  Det är väldigt vanligt att  folk säger åt en att försöka få syskon, men jag tror det är ett sätt att komma med en praktisk, handfast lösning i en svår situation. Många vet inte hur man möter sörjande människor och försöker hitta på en lösning.  De som säger så brukar inte vara de som själva förlorat barn. 

Om jag vore du skulle jag vänta lite, känna efter, låta sorgen ta sin plats och sin tid, prata mycket, kanske med en kurator och få hjälp att sortera tankarna? 

Styrka och kärlek till er familj 

Så tänker jag lite också, att jag måste börja må bättre. Men gör man någonsin det efter något såg här har hänt?!jag är såklart väldigt lycklig för det jag har, en underbar familj ich min underbara 6 åring <3 men jag sörjer så otroligt förlusten av våran minsta flicka o jag vet inte hur livet ska kunna återgå till det "normala" igen ..

Tack!

Jag tror också det är bättre o vänta men samtidigt skriker min kropp efte att vara gravid, efter att fylla tomrummet.

Jag va rensat gravid i 24 veckor och sen förlorade jag min minsta efter 11 dagar. Vet bara inte vilket sätt som ska ta mig framåt!

Ja, det ÄR svårt att råda, för det är nog olika. För mig tog det närmare ett år att bli gravid igen, och jag mådde jättedåligt hela tiden. Började må lite bättre ca tre månader efter förlossningen, men sen gick det nerför igen, eftersom det tog tid att bli gravid. Jag ville ju inget hellre än att bli gravid igen, hela kroppen skrek efter en bebis att ge min kärlek till. När man föder barn föds ju också en kärlek, och om barnet dör har man en massa kärlek kvar, men ingen att ge den till. Jag hade också man och barn sedan innan, men det var ju inte riktigt samma sak. Inte förrän jag fick ett plus på stickan igen, så kunde jag vara glad igen. Samtidigt kunde jag börja sörja min bebis som dog. Tror jag grät av lycka eller sorg ungefär varannan dag i början efter plusset. Gör det som känns rätt! Blir du gravid så kommer du att klara det, vill du vänta, så är det det rätta!