Min kollega gör mig helt knäsvag

Jag skriver det här igen då formatet blev lite galet!

Så, att falla för en kollega, vad gör man?
Attraktionen är ju uppenbarligen där, han får mig att skratta. Hans röst får mig att le när och var jag än hör den. Hans ögon glittrar verkligen när jag ser på honom och jag blir alldeles yr när jag är nära honom, men också vid tanken på att vara nära honom... :) Jag är nästan helt säker på att attraktionen är ömsesidig.
Men vissa dagar kopplar jag helt bort honom i fokus på jobbet. Tills vi hamnar i en diskussion eller något skämt. Då kan jag  gå och le och må så otroligt bra hela dan. Tror båda ändå är väldigt återhållsamma med tanke på jobbet. Börjar man något vet man ju inte vart det leder och det har varit olika inviter från bådas håll som vi antingen skämtat bort eller som inte blivit av. 

Som sagt, har någon inlett något med en kollega, och hur fasen funkar det? Jag hade en romans med en kollega för många år sen, men det var ett ströjobb och allt flöt på rätt naturligt. Nu är jag ändå "vuxen" och har fått mitt drömjobb. Känns ju som ett no-no på vad som jag upplever lite småkonservativ arbetsplats.

Mycket tacksam  tips och råd :)

Det kan förstås gå finfint. Det förutsätter dock att båda vill samma sak.

Eller så går det helt åt pipan, typ som för mig. Har en kollega som är både snygg, trevlig, social och rolig. Kanon som kollega, sen började vi umgås lite mer som vänner. Jag började tidigt känna att det var nått mer och sa det till slut till henne. Hon hade ett förhållande då och jag ägnade väl nått halvår till att försöka glömma allt. Gick hyfsat tills det tog slut med hennes kille och vi började umgås mer och mer igen. Blev en liten sommarflirt och det ena ledde till det andra. Tog dock inte så lång tid innan jag förstod att hon inte var intresserad, och hon träffade snabbt en ny kille. Då står man där med lång näsa och ett halvårs helvete framför sig. Och inte nån möjlighet att försöka glömma och ignorera heller när man ses i princip dagligen. Den sitsen och det faktum att man inte riktigt kan värja sig mot information om den där nya killen kan knäcka vem som helst. 

Är ju ganska lätt att träffa folk på ett jobb, så det är ju säkert ingen unik situation. För somliga går det säkert kanonbra, men man måste vara medveten om vad man kan råka ut för om något skiter sig. 

Alltså, om ni båda är singlar så finns det väl inget hinder..? Och han är din kollega - inte din chef, vilket vissa i så fall skulle ha tyckt vara olämpligt. Men massor av människor träffar ju sin livspartner på sin arbetsplats, så varför inte..? Sedan kan vissa företag ha sådana regler, att de inte vill ha förhållanden i samma grupp eller på samma avdelning. Men då får ju DE  - företaget - ordna med en omplacering av en av er. Det är inget man kan bli uppsagd för i alla fall. Och det behöver inte ens bli så. Så mycket kan hända ändå, som gör att en vill sluta på jobbet...