Min partner som lider av en obotlig sjukdom gick in i en depression för ett halvår sedan. I detta läge väljer jag att inte stötta utan snarare börjar snegla åt att hitta en ny partner.. Känns sådär nu i efterhand när allt är bra igen.. Varför reagerade jag så efter över 20 år tillsammans?
Jag vet faktiskt inte varför du reagerar sådär...du älskar väl din partner fortfarande?
Kanske är det för att "slippa se" hur din partner mår och att det kanske är lättare att gå vidare nu än sen? Får man fråga vad det är för obotlig sjukdom?
Men mitt tips är att skita i att spana in andra och finnas där för din partner
för att det är oerhört jobbigt att leva tillsammans med en deprimerad. det tar på krafterna.
jag önskar dig stort lycka till.