lär mig ironi!
Nu får ni säga vem som har fel egentligen.
Jag har lärt mig att ironi är när man säger en sak och menar nåt annat. Ex "Vad ren disken blev!" och så var den inte alls det trots en diskning. Sen finns det ju sarkasm och det tycker jag är ex. "Och det går bra?" till nån som ex. tappar alla tallrikar i golvet.
Jag har en vän som (ja, snart är vi väl inte det längre när hon gör såhär) ofta fäller elaka kommentarer. När jag säger till henne så skyller hon på ironi. Ex. "Har din mamma städat här eller?" en gång när vi hade städat hemma. (Vilket vi såklart gör med jämna mellanrum. Inget konstigt alls.) och när jag reagerade så sa hon åter igen att det var ironi. Hon kan säga "du borde nästan ringa nannyjouren för du låter dina barn kontrollera dig" när jag säger att vi får ses en annan dag då vi planerat att göra en familjeutflykt. Även detta var visst ironi.
Jag får inte ihop det. Får ni det till ironi?
Sen en annan person. En kompis A sa till en annan kompis B igår, när B beklagade sig för att sonen var för vild, uppkäftig och kastade saker runt sig, att "det är bra att sonen tar för sig och blir en stark man" på fullaste allvar. Kompis A var tyst och sa inget tillbaka. När jag tog upp detta med min man påstår han att det var ironi. Men hennes tonfall var allt annat än ironiskt. Det var ju sagt på allvar. jag tyckte bara hennes kommentar var konstig.
Vad säger ni? Har jag fel?