Är det rätt att jag som bonusförälder ska ta allt?!
våran familj ser ut som sådan: ett barn var från tidigare förhållanden, ett gemensamt och ett på väg.
Nu har vi väldigt mycket bekymmer med gubbens barn. Eller rättare sagt barnets mor..
Barnet bor hos oss på heltid. Är hos mamman varannan helg och vissa lov. Detta funkar bra under våren/hösten. Men så snart sommaren kommer så lockar festligheter mer än barnet...
Detta har ställt till det för den lilla såklart. Och för hela familjen. Och då det är jag som är hemma mest så får jag trösta, ta strider.. ja allt som hör till.
Idag är en sån dag som jag bara känner att jag inte orkar! Modern har bråkat i veckor nu...ljuger, ger barnet falska förhoppningar för att sen locka med saker för att få dit henne...
Ja det är såååå mycket att jag orkar inte skriva allt..
Men till saken hör att jag ställer gärna upp för det mesta. Jag vet vad hon går igenom av egen tråkiga erfarenhet. Men jag har nog med graviditetskomplikationer, en trotsig 2 åring och mitt egna barn som jag försöker få till ett sammarbetssamtal med fadern.
Nu får jag skit av gubben att jag är grinig (ja det är jag med all rätt) och bara bråkar.
Han kom precis hem från jobbet för att direkt dra vidare på träning...
Har fått order av läkaren att inte anstränga mig...JA DET ÄR JU LÄTT!!
Känner mig så frustrerad och ledsen :( Måste jag vara stark och tålamodig för jämnan?!
Gahh vet varken ut eller in just nu...är såå trött och ledsen.. vill bara fly