Tappa bort sig själv?

Jag tror att det beror mest på en själv och hur man gör det.
Jag kan känna att jag efter 4 år som föräldraledig har tappt bort mig själv då både arbete, vänner och hobbies fått stå tillbaka för mina barn.

Man ändras väl som person när man får barn. Då är ju familjen ens liv. Vad är det man tappar bort sig från? Då är dey ju samma när man skaffar en partner, då ändras ju åxå livet...!! Man växer och mognar hela livet. Man förändras:)

Jag förutsätter att jag kommer ändras som person när mitt barn kommer. Det var inte det jag var "rädd" för. Utan att jag för all framtid BARA kommer vara mamma (Som det lät på min väns beskrivning)
Jag kommer älska att vara mamma och familjen har alltid betytt allt för mig.

Det jag menar med att tappa bort är väl hon menade att det inte kommer finnas en sekund över till mig själv.

Man påverkar ju själv hur det kommer bli och jag tycker det är av vikt att föräldrarna låter varandra få egentid.

Förstår att det låter sjukt dumt när det kommer från en person som inte fått sitt barn ännu. Jag kommer inte vilja vara ifrån min lilla en sekund när det väl beger sig, men jag menar på sikt.. Förr eller senare ska man tillbaks till jobb och verklighet.. en verklighet med barn, som mamma och som en person.

Hoppas det inte låter dumt =)  

Till att börja med så känner din kompis dig inte lika väl som du själv gör, och naturligtvis inte vi heller. Visst förändras man av att få barn, men man förändras ocskå av att bli äldre och av andra saker som händer omkring en. Du kan själv styra rätt mycket över hur mycket fokus du lägger på barn, familj, hobby, träning mm - givetvis i samråd med din man. Låt dig inte skrämmas av din väninna. Det som hände henne behöver inte hända dig. Ett tips - för att slippa vara "bara" mamma - se till att ha umgänge med folk som bara känner dig för den du är, och inte bara som bebisens mamma. Man tappar bort sig själv mer i föräldragrupper än i hobbygrupper.

Visst förändras livet när man fått barn. Men jag har aldrig känt att jag förlorat mig själv på något sätt. Vi är ju dessutom två som är föräldrar, vilket ju ger utrymme för att ägna sig åt aktiviteter och umgås med kompisar.

Jag tycker inte att du endast ska lyssna till vad din kompis säger, utan även se dig omkring bland vänner och släkt. Verkar de som är föräldrar bland dem att ha tappat bort sig själva, så att de inte har tid eller möjlighet att komma utanför hemmets väggar för att ägna sig åt något annat än sina barn?

Visst förändras livet, jag kunde aldrig förställt mig hur mycket. Det ändras väldigt mycket, stor omställning ja men kanske mest de första månaderna och då mkt pga alla hormoner också. Men sen är det viktigt att ta hand om sig själv också och är man två det så mycket lättare. Det kommer gå bra lyssna på fler inte bara din kompis alla upplever det så olika!