IBS styr min vardag. Tips?
Jag har sedan 13-14 års ålder haft IBS ( ÄR nu 25 och mamma ) som troligtvis kom samtidigt vid min dåvarande sjukdom Anorexia. Vi trodde alltid jag va laktos, så har ju i 1o år undvikt allt me detta.
Tills jag 1 dag gav upp för det kändes ju inte som det. Och läkaren konstantare IBS.
Jag tror jag avlider, det är pinsamt och börjar knappt gå hemifrån? Känner mig så sjukt ensam om detta. Jag lider av den delen det enbart är diaree. ^^. Det kan börja på morgonen eller mitt i natten, ja, när som helst egentligen. Börjar det på morgonen vilket det brukar göra så är ju hela dagen förstörd. Fått mediciner som ska "stoppa" men dom hjälper ju inte ett dugg direkt. Och ja, mitt vardagsliv är ju kasst, blir mkt frånvaro från mina lärarstudier, och jobb. Fyfan . Och min läkare sa att det är ovanligt att det börjar direkt på morgonen? Är det verkligen så?
Men det händer iaf mig, och inte bara jobbigt att man behöver springa på toa 75 tusen gånger om, så gör det ju så ont i magen och man sitter där inne o kallsvettas och bråttom till toan är det då.
Min familj stöttar så gott det går, och förstår hur jobbigt det är för mig, för detta är ju bara helt åt skogen. Nu mera vågar jag inte planera in saker, magen lever sitt liv och det har ju blivit så att de styr mitt liv ! Jag vill inte det. Nått borde gå? Känns bara så kört och att man har testat allt. Går jag hemifrån så vet jagexat var det finns toaletter, hur långt det är mellan mitt hem o ex toalett på skolan, tiden alltså. De dagarna jag måste va hemma från jobbet skäms jag, det är så jobbigt och ångesten ska vi inte prata om.. hatar det här. Och ja, tips på vad man kan göra för att få de någorlunda ? Vill inte behöva oroa mig längre att magen sätter igång o ja måste akut in på toa.
Ja nu blev det visst ett lång inlägg, men behövde skriva av mig =/