Hur långt kan hon neka

Men så länge du inte har säkra bevis så kan du ju inte lämna någon du älska utifall att hon varit otrogen. Lämna henne när du är säker istället. Njut av det ni har just nu! Eller så lämnar du för att hon får dig att må dåligt, för det är ju lite det hon gör eftersom du inte kan lita på henne.

Har du riggat något för att spela in vad hon gör i sovrummet? Det är ju verkligen ingen sund relation. Även om hon itne skulle varit otrogen så kan man ju inte leva så

Alltså, ursäkta men det där låter ju bara helt efterb****t. Du har på nått vis riggat en avlyssnings apparatur (är det ens lagligt?!) för att spela in ljudupptagningar på vad din fru har för sig i sovrummet när du inte är hemma? En dålig ljudupptagning dessutom som faktiskt mycket väl kan handla om att hon käkar nått i sängen när hon läser bok, eller fan vet jag... onanerar/leker med sig själv samtidigt som hon glor på nått snuskigt på mobilen/plattan!

Tycker du ska ta ett rejält kliv bakåt och fundera på vad det är du håller på med. Uppenbarligen litar du inte ett skvatt på henne och det har drivit dig jäääääkligt långt från vad någon hade ansett acceptabelt. Ponera att hon talar sanning och du har fel, kommer du någonsin kunna tro på henne? Det känns inte så och tycker du det verkar sunt att leva under dom förhållandena? För någon utav er.

Även om hon nu är otrogen och du har rätt känns det spontant som att det kan kvitta faktiskt. Ni verkar ha j*****t stora problem redan som det är. Kan kanske vara bäst för er båda att avsluta förhållandet innan du börjar rigga dolda kameror i erat hem.

Håller med. Helt sjukt!

Låter inte sunt ! Skulle bli galen om min man gjorde så

Tycker inte du är dumihuvudet!Du verkar ändå väldigt lugn o stabil och inte våldsam så varför inte kolla upp sina aningar?!Att hon förnekar gör hon för att hon är rädd för att mista dig samtidigt som hon vill ha fingrarna på buffébordet..Jag vet vad jag pratar om....Så antingen om du tycker det är ok så lägger du upp det lite som att ni kanske ska ha ett öppet förhållande eller ta in en till part ibland (trekant) eller swingers?

Jag förstår dig även om jag aldrig skulle göra sm du gjort,min sambo är kapabel till det men är oxå då aggressiv/våldsbenägen...

Tack för responser...

Nu finns det som sagt en historia av otrohet vilket gör att jag blivit mer misstänksam av mig. Visst är det omoraliskt med avlyssning, med jag vill inte bli bedragen igen. Och nej jag är ingen våldsam typ.

Till saken hör att informationen om händelsen kommit ut i etapper. Nya saker tillkommer, men absolut inget om en otrohet. Bla har det dykt upp att en man faktiskt var utanför stugan sent på kvällen ca 10min innan min lilla avlyssning. Först pratade dom nästan inte alls till att nu ha stått o pratat i 20 min. Sånna saker triggar ju även dom min svartsjuka.

Min spekulativa fråga igen är vad ni har för erfarenheter av HUR långt en nära partner kan gå för att ljuga förneka en otrohet. Kan hon tom ha förträngt den?

 

 

Det finns inget du kan göra för att slippa bli bedragen igen. Ta tag i det när det verkligen hänt något istället. Njut av ert liv tillsammans!

Känns som du missuppfattat det som sägs.... att man kan ha goda skäl för att ta reda på en otrohet är inget konstigt. Det konstiga i ert fall är att du öht orkar leva på det sättet , att springa omkring och vara konstant misstänksam till den milda grad att du börjat avslyssna somvrum , etc är ett sjukligt beteende.

Låter som om du aldrig lyckades komma över hennes otrohet och då är det klart bättre at avsluta förhållandet än att leva som ni nu gör. Det är inte bra för någon av er.

Du kan ha rätt. Men saker är aldrig så enkla. Särskilt inte när det finns barn med i bilden. Trösklarna kan ju då läggas ganska högt

Magkänsla fick mig att gå "för långt". Jag är medveten om det. Och visst kommer oron betydligt nu lättare efter hennes tidigare otrohet. Men, jag vill inte bli bedragen igen, så jag tog tag i saken. Om jag haft pengar kunde jag väl hyrt detektiv.

Men DET ÄR DU/NI som missupfattar. Jag är inte ute efter era moralsynpunkter. Jag är intresserad av hur långt den otrogne kan gå för att förneka. Vilka strategier bevekelsegrunder har hon för att ljuga. Allt blir ju bara värre.

Är det nån som vill besvara min fråga?

Det finns inget direkt svar på din fråga, du kan lika bra ställa frågan om hur långt är ett snöre..
Det finns människor som inte kan ljuga om sånt här och det finns människor som kan ljuga och förneka om så du stod vid sidan om och såg allt. De skulle förneka och säga att du såg fel och ha tusen ursäkter..

Brukar hon äta bilar och smaska som en gris i sängen samtidigt som läser och viskar med sig själv?

Det är OK att spela in samtal som man själv deltar i. Dock är det buggning och straff på det om man spelar in och inte är själv med. Gällande ljud upptagning.

Men du mår absolut inte bra, det märks och om du har rätt eller fel i ditt antagande. Saknar nog betydelse i samanhanget. För så illa du mår så är det inte fel att redan på Måndag kontakta en vårdcentral och få en remiss till psykolog.

Jag har i allra högsta grad erfarenhet av en man som förnekar otrohet.
Alla bevis finns, jag har hört honom erkänna det över telefon till en gemensam vän, men han nekar fortfarande.
Själv har jag kommit till en punkt där jag inte behöver ett erkännande, jag vet ju att det är sant.
Och även om han skulle säga, det var fel det ska aldrig hända igen så finns det ju inga garantier för det.
Jag tar hans blånekade som ett tecken på stor skam och ångest, och förhoppningsvis gör han inte det igen. Sanningen kommer alltid fram.

Fantastiskt att du hittat en hållning. 

Jag befinner mig nog för mycket i ett kaos för tillfället. Jag begriper inte blånekandet. Det är ju inte som att det gör saken lättare.

Jag förstår dig, men om du blir sams med tanken att det har hänt, ingenting kommer ändra på det faktum. Och om du försöker komma åt känslan av att: Hon vet att du vet!
Folk gör dumma saker av dumma anledningar.
Jag är inte så säker på att en förklaring hade hjälpt i mitt fall. Situationen är fortfarande den samma.
Jag finns gärna här för att stötta dig, jag går igenom det samma precis just nu.
I mitt fall var det en engångs grej för ca 6 mån sedan, och jag har på allra sämsta sätt fått uppleva hur ont kärlek gör.
Förut har jag alltid resonerat som så; Är du otrogen så har du sett det sista av mig.
Därav blånekandet, han vill inte bli av med mig. Men visst sjutton gör det ont.

Man kan neka hur långt som helst. Jag har varit otrogen och jag har nekat tills jag har trott på det själv i princip. Det är jättesvårt att erkänna att man har ljugit.

De saker som jag har erkänt har jag erkänt då 1, min kille har sagt att han skulle vara okej med att det har hänt och 2, jag inte har sagt något som gått helt emot det förut eller att han låtsats som att han inte minns det så det inte verkar som att jag ljugit om jag erkänt

Jag uppfattar det som om du VILL att din fru ska ha varit otrogen. Så du har ett skäl, eller rätt att lämna henne.

En otrohet ger inget tvång att lämna. Trohet tvingar dig inte att stanna.

Den som i huvudsak är "otrogen" i nuläget är DU. Du tror/litar/går bakom ryggen, på din fru, för att hitta eventuella fel.

Om du inte kan lita på din fru bör du i första hand söka hjälp, endera själv, eller tillsammans med din fru. Alternativt gör du nog din fru en tjänst i att lämna henne. Ingen mår bra av att leva i ett förhållande där man ständigt är misstrodd.

(Vad som sedan är sant och falskt, kan jag naturligtvis inte veta)