Jag och min man har två barn, en son (3 år) och en dotter (1 år) och vi är i valet och kvalet om vi ska försöka få ett till barn eller inte?
Jag skulle bli glad om ni som har erfarenhet kring detta kunde komma med tips, råd och tankar...
Vad är för och nackdelarna med att...
... vara fortsatt nöjda med de två barn vi har?
... få ett tredje barn (förutsatt att vi lyckas bli gravida o.s.v.)?
Jag är i exakt samma. Son på tre, dotter på ett. Jag vill ha ett till, men inte min man. Jag är 32, han 42. Jag kan tänka "stanna vid två, dom är friska och allt har gått bra, utmana inte ödet". Samtidigt har jag träffat en sjuveckors bäbis hela helgen och bara känner hur det drar i hela hjärtat!!!!! Lukten, hjälplösheten, myset..... Åååå jag vill ha!!! Samtidigt som jag tycker det är underbart att ettåringen nu är mer självständig och barnen äntligen kan leka lite med varandra. Vad svårt det är!!
Vi skaffade en nr 3.. Det bästa vi gjort!! :)
Vi har pojke 5, flicka 3 och flicka 1
Familjen känns så komplett! ????
Jag är i exakt samma. Son på tre, dotter på ett. Jag vill ha ett till, men inte min man. Jag är 32, han 42. Jag kan tänka "stanna vid två, dom är friska och allt har gått bra, utmana inte ödet". Samtidigt har jag träffat en sjuveckors bäbis hela helgen och bara känner hur det drar i hela hjärtat!!!!! Lukten, hjälplösheten, myset..... Åååå jag vill ha!!! Samtidigt som jag tycker det är underbart att ettåringen nu är mer självständig och barnen äntligen kan leka lite med varandra. Vad svårt det är!!
Vi skaffade en nr 3.. Det bästa vi gjort!! :)
Vi har pojke 5, flicka 3 och flicka 1
Familjen känns så komplett! ????
vi valde också en trea och det ångrar vi givetvis inte - vi har 2 år mellan 1an och 2an och sedan 4 år till 3an - det tyckte jag var bra åldersfördelning!
vi valde också en trea och det ångrar vi givetvis inte - vi har 2 år mellan 1an och 2an och sedan 4 år till 3an - det tyckte jag var bra åldersfördelning!
Jag tycker inte omställningen från 2 till 3 va lika stor som från 1 till 2. Den första tiden hade de två stora varandra!
Jag tycker inte omställningen från 2 till 3 va lika stor som från 1 till 2. Den första tiden hade de två stora varandra!
jag inbillar mig också att skillnaden inte är lika stor att få tre som att få två. Att få två så tätt var ju lite krävande i början. Samtidigt så har min bror nyligen fått sin andra, där storasyster är fyra år. Och dom har haft mycket mer problem med storasysterns känslor inför den nya situationen, än sina egna. En fyraåring behöver ju inte lika mycket som en tvååring. Sen är hon väldigt bortskämd med uppmärksamhet (jag vet man kan inte få för mycket uppmärksamhet men...) det blir stor omställning om man aldrig fått träna på att leka / ha tråkigt innan man är fyra år....
jag inbillar mig också att skillnaden inte är lika stor att få tre som att få två. Att få två så tätt var ju lite krävande i början. Samtidigt så har min bror nyligen fått sin andra, där storasyster är fyra år. Och dom har haft mycket mer problem med storasysterns känslor inför den nya situationen, än sina egna. En fyraåring behöver ju inte lika mycket som en tvååring. Sen är hon väldigt bortskämd med uppmärksamhet (jag vet man kan inte få för mycket uppmärksamhet men...) det blir stor omställning om man aldrig fått träna på att leka / ha tråkigt innan man är fyra år....
Sen vet man ju om att man lyckats med två graviditeter o mår bra efteråt. Vem vet hur man mår efter tredje?
Vi hade också en ettåring och en treåring när jag blev gravid för några mån sen. Till synes friska. Nu är lillebror sjuk. Känner mig dock ännu mer sugen på bebis för det! Graviditeten känns skitjobbig, men tänk: en liten till att älska :) (o bråka med... ;)
Att få tre är en MYCKET större omställning än när tvåan kommer! Två barn är en baggis om man är två föräldrar, man kan ta en var. Att ex ta en tur på stan själv med två funkar bra. Om ettan rymmer kan man lyfta tvåan och springa efter. Med tre uppstår helt nya situationer som är logistiskt jobbiga: Ettan drar till höger, tvåan till vänster och trean skiter i brallan typ. Fajtas två är det lätt löst, fajtas samma två när de fått ett syskon kan man ge sig fan på att det inträffar samtidigt som lillebror snubblar och slår i skallen :D
Behöver jag nämna större bil och boende?
Så glöm "hur stor skillnad kan det vara med en trea?!"
Men bli inte avskräckt. Tre är mer jobb men också mer kul! Och så kan man köpa set med t-shirt och keps i rött/blått/grönt och leka att de är Knattarna :D
Vi har också tänkt så, större bil o boende... Men så tänkte vi att äsch, nu har vi gett oss in o leken, ska man ha ett bekvämt och enkelt liv så avstår man från barn helt och hållet istället :)
För mig fanns inga alternativ, jag var inte klar efter två barn.
De två äldsta tjejerna har 2 år och 2 månader mellan,
Sen kom lillasyster nät de precis fyllt 6 och 4.
Nu är vår familj komplett 
Mannen min var 42 när yngsta föddes, han kände att det var gränsfall. Jag var 31.
Sen vet man ju om att man lyckats med två graviditeter o mår bra efteråt. Vem vet hur man mår efter tredje?
Vi hade också en ettåring och en treåring när jag blev gravid för några mån sen. Till synes friska. Nu är lillebror sjuk. Känner mig dock ännu mer sugen på bebis för det! Graviditeten känns skitjobbig, men tänk: en liten till att älska :) (o bråka med... ;)
Att få tre är en MYCKET större omställning än när tvåan kommer! Två barn är en baggis om man är två föräldrar, man kan ta en var. Att ex ta en tur på stan själv med två funkar bra. Om ettan rymmer kan man lyfta tvåan och springa efter. Med tre uppstår helt nya situationer som är logistiskt jobbiga: Ettan drar till höger, tvåan till vänster och trean skiter i brallan typ. Fajtas två är det lätt löst, fajtas samma två när de fått ett syskon kan man ge sig fan på att det inträffar samtidigt som lillebror snubblar och slår i skallen :D
Behöver jag nämna större bil och boende?
Så glöm "hur stor skillnad kan det vara med en trea?!"
Men bli inte avskräckt. Tre är mer jobb men också mer kul! Och så kan man köpa set med t-shirt och keps i rött/blått/grönt och leka att de är Knattarna :D
Vi har också tänkt så, större bil o boende... Men så tänkte vi att äsch, nu har vi gett oss in o leken, ska man ha ett bekvämt och enkelt liv så avstår man från barn helt och hållet istället :)
För mig fanns inga alternativ, jag var inte klar efter två barn.
De två äldsta tjejerna har 2 år och 2 månader mellan,
Sen kom lillasyster nät de precis fyllt 6 och 4.
Nu är vår familj komplett
Mannen min var 42 när yngsta föddes, han kände att det var gränsfall. Jag var 31.