När är rätt tid att hitta kärleken och verkligen statsa?

Jag är ihop med samma kille som jag var när jag var 16 så jag tror att det är olika för alla. Kanske måste man testa ett antal olika för att ha större chans att hitta rätt för jag tror att när det är rätt så lämnar man inte oavsett ålder. Jag hade tur att hitta min tidigt men tror inte att du vinner på att vänta. Snarare att ju fler relationer du hinner ha, desto större chans att du hittar rätt. Jag tror inte att ditt ex är rätt för dig.

Jag tror inte det har med åldern i sig att göra utan med erfarenhet. I den åldern du beskriver är de flesta rätt dåliga på att ta hand om sina relationer, helt enkelt för att de ännu inte lärt sig hur man gör, och därför tar det oftast ett antal år innan man träffar någon det håller länge med. Dessutom har man inte riktigt fattat vad man letar efter, och väljer fel partner redan från början. Därmed tror jag inte att man kan vänta tills rätt ålder infinner sig och undvika förhållanden tills dess, för då har du ju fortfarande ingen erfarenhet och risken att det inte håller blir därmed lika stor som när man är ung.

Jag tänker som du.

Personligen är jag glad att jag var singel/hade korta och inte så seriösa relationer mellan 19 och 25. Jag var så "ofärdig", och jag är glad att jag kunde utvecklas själv och i min egen takt utan att behöva ta hänsyn till en andra hälft. Av mina barndomsvänner och gamla klasskompisar vet jag bara en som träffade sin fru tidigt (17-18), på mitt jobb finns det däremot tre eller fyra tjejer runt 22 som varit tillsammans med sina killar i många år. Förvånande och obegripligt för mig :)

Rent generellt ökar nog chansen att förhållandet ska hålla ju äldre man är. Chanserna ökar nog av att man har lärt känna sig själv bättre och vet mer vad man vill ha ut av ett förhållande. Men det finns ju ingen magisk gräns för när man kan vara säker (eller säkrare) på att det ska hålla. Dessutom är det såklart helt individuellt. Det finns de som blir tillsammans som tonåringar och förblir ett par tills de dör. Andra träffas senare i livet men gör ändå slut efter en kort tid.

Jag tror att om man hittar rätt person så kan förhållandet bli långvarigt, oavsett vilken ålder man har när man träffas!

Om jag talar från mina erfarenheter med min flickvän så känns det som att hon bara "sa" saker. Hon kunde säga att jag är hennes "första och sista kärlek", "du och jag föralltid", "jag kommer inte vara orsaken till att vi lämnar varandra", hon sa till och med en vecka innan det var slut att hon är "så kär i mig". Orden betydde liksom inget, för en vecka senare gjorde hon slut.

Jag är dock ingen person som VILL vara singel, utan mer att jag just nu känner att det ändå inte kommer hålla, tyvärr... Egentligen är jag en förhållandekille, visst, jag festar en hel del som singel men föredrar en hemmakväll med flickvännen alla dagar i veckan!

Jo, du har säkert rätt i det du skriver. Men tror du inte att man "velar" mer i unga år?

du skaffar dig en massa erfarenheter av att vara i en relation. Klart man inte tänker att "det ska ta slut", men visst, många relationer gör så. Att testa när man är yngre och att kanske ha sin första sambo osv, tror jag är enda sättet att lära sig vad man faktiskt vill ha ut av livet. Dessutom har livet olika faser. 

Jag är 44 år, är i en ganska ny relation efter ett äktenskap som varade i lång tid. Jag var jättelycklig i mitt äktenskap utom sista åren, tills vi kom fram till att vi borde skiljas. Jag tror att både jag och exet hade utvecklats och förändrats så vi inte var exakt de människor vi var när vi möttes. Vi ville lite olika med livet. 
Min nya och jag är superlika, vi tänker så lika, vill så lika, tros så oerhört bra tillsammans. Detta kommer vara tills jag dör! 
Man kan tänka att det är surt att ha behövt genomgå en skilsmässa osv men jag är inte det, inte alls. Jag har lärt mig mycket om mig själv på vägen.

så var inte rädd för att ge dig in i en relation om du blir kär. 

Jo, men känns som att man släpper taget så lätt i ung ålder...