Jag vill inte ha ett jobb!
Jag har nu varit arbetslös i ett år, och innan dess har jag jobbat hårt i 7 år på ett stort företag med en bra lön. Jag varslades med många andra.
Det här året har varit det bästa och värsta i mitt liv på olika sätt. I början var det hemskt, och det är fruktansvärt att man inte får stöd från arbetsförmedlingen mer än man får, och att a-kassan kräver och krånglar. Jag har också under det här året sökt 312 jobb, gått ut i butiker och lämnat cv, sökt allt från städare till designer.
Men under det här året har jag också känt något annat, som jag aldrig känt innan. Jag har aldrig varit arbetslös förut, alltid haft något att göra, så det här är ju helt nytt.
Jag känner mig fri. Jag känner en sån enorm lycka, ett lugn och jag bär ett leende på läpparna hela dagarna. Jag har kunnat gå på vänners barns skolavslutningar, långa hundpromenader, och jag har fått skriva på boken jag håller på med och kunnat överraska min sambo med goda middagar som jag haft tid att laga. Det har helt enkelt varit fantastiskt!
Nu tar min a-kassa snart slut och jag behöver börja jobba. Förmodligen kan jag ta ett jobb som tim-vikarie på ett äldreboende i närheten. Men jag vill inte. När jag jobbade hade jag panikångest minst en gång i veckan, jag hade stress-utslag i ansiktet (som nu försvunnit sen länge), och fick åka in akut till sjukhuset två gånget för att hjärtat började slå i otakt utan att hitta tillbaka till normaltakt igen. Jag var sjuk flera gånger om året. Nu har jag inte varit förkyld ens sen jag slutade.
Jag är inte lat, jag vill bara ha rätt typ av jobb. Jag skulle gärna flytta till ett hus på landet och odla min egen mat, skriva och frilansa lite, och behöver inte mer pengar än 8000 i månaden om ens det. Min sambo säger att jag absolut inte ska göra något jag inte vill, men jag känner ju samtidigt att jag vill bidra till ekonomin som han.
Det är en hemsk känsla och den senaste månaden har panikattackerna börjat komma tillbaka, då jag tänkt mycket på jobb. Jag vill inte låsa fast mig i den där tunga samhälls-kättingen som drar alla ner i en seg och lerig botten. Jag har ju fått testa på att flyga ovanför vattnets yta. Så vad gör man? Är det någon annan som gått en annan väg, eller sitter i samma situation?