• Anonym (Vill bo själv)

    Fler som avskyr att bo med andra?

    Fler än jag som tycker det är sjukt jobbigt att bo hemma hos andra?

    Har varit hos svärföräldrarna på semestern. De är snälla och vänliga, håller normalt städat hemma och lagar god mat. Men jag tycker det är så sjukt jobbigt att bo hos andra (förutom min man och barn förstås, det går även bättre med min utaprungsfamilj även om jag blir lite less där också).

    Aldrig vara ensam i fem minuter ens, inte kunna sitta i soffan ens fem minuter utan att känna att de är runt omkring en hela tiden, och framför allt dela kök och badrum med andra. Jag vill liksom inte ha den inblicken i andras liv att umgås med dem dygnet runt, dela toa, stå ut med deras sätt att göra allt och inget osv. Få synpunkter om man vill äta godis eller suckar på om barnen inte äter upp maten på tallriken. Riskera att slänga soporna fel eller stå ut med tv och radio som konstant är på. Höra dem gnälla på varandra osv. Någon som kan ha synpunkter eller åsikter om när man går upp eller lägger sig (om så bara genom blickar och suckar), äter och gör.

    När de är hos oss går det ju bättre för då är det åtminstone vi som bestämmer men det är ändå jobbigt att ha folk i mitt badrum.

    Hur känner andra?

  • Svar på tråden Fler som avskyr att bo med andra?
  • Anonym (jo)

    Känner som du :( Framtiden ser inte ljus ut för oss :(

  • E M A

    Tycker också det är jobbigt. Även om svärföräldrarna är snälla så kan man aldrig vara sig själv fullt ut och göra det man vill eller klä sig som man vill. Tycker om att bestämma över mig själv.

  • jvs

    Ja det är skitjobbigt om det är mer än två dagar.

  • Anonym (Vill bo själv)

    Skönt att man inte är ensam!

  • asta66
    Anonym (Vill bo själv) skrev 2014-08-04 19:23:46 följande:

    Fler än jag som tycker det är sjukt jobbigt att bo hemma hos andra?

    Har varit hos svärföräldrarna på semestern. De är snälla och vänliga, håller normalt städat hemma och lagar god mat. Men jag tycker det är så sjukt jobbigt att bo hos andra (förutom min man och barn förstås, det går även bättre med min utaprungsfamilj även om jag blir lite less där också).

    Aldrig vara ensam i fem minuter ens, inte kunna sitta i soffan ens fem minuter utan att känna att de är runt omkring en hela tiden, och framför allt dela kök och badrum med andra. Jag vill liksom inte ha den inblicken i andras liv att umgås med dem dygnet runt, dela toa, stå ut med deras sätt att göra allt och inget osv. Få synpunkter om man vill äta godis eller suckar på om barnen inte äter upp maten på tallriken. Riskera att slänga soporna fel eller stå ut med tv och radio som konstant är på. Höra dem gnälla på varandra osv. Någon som kan ha synpunkter eller åsikter om när man går upp eller lägger sig (om så bara genom blickar och suckar), äter och gör.

    När de är hos oss går det ju bättre för då är det åtminstone vi som bestämmer men det är ändå jobbigt att ha folk i mitt badrum.

    Hur känner andra?


    Jag vägrar numer att sova över hos bl a svärmor. för det är bara jobbigt. Hos mina föräldrar kan jag vara mig själv. Tycker att min semester är för viktig för att slösas bort på sånt jag inte vill.
  • Anonym (Vill bo själv)
    asta66 skrev 2014-08-06 08:22:52 följande:
    Jag vägrar numer att sova över hos bl a svärmor. för det är bara jobbigt. Hos mina föräldrar kan jag vara mig själv. Tycker att min semester är för viktig för att slösas bort på sånt jag inte vill.
    Eftersom mina svärföräldrar bor 60 mil bort är det ju inte ett alternativ att inte sova där om man ska åka dit. Eller ja, vi funderar på om vi någon gång kanske skulle hyra en stuga eller så i närheten men det blir ju rätt dyrt också.
  • Anonym (e)

    Ehm... Du bor ju långt ifrån själv TS så ditt nick är lite missvisande. Det är faktiskt väldigt normalt att tycka det är jobbigt att vara inneboende hos någon här i Sverige. Det finns liksom en anledning att det är vanligt med konflikter på semestern.

  • Anonym (:))

    Max två dygn sen är det rena pesten! Hos min mans mamma kan vi inte vara där ska man följa hennes regler (självklart) men det innebär att hon ska passa upp på oss och jag får inte göra något alls utan ska dricka kaffe o lyssna på henne. Barn ska vara tysta o får inte springa inne eller på gräset ute för det kan stöka ner. Men en son med ADHD är det en pina. Hos andra är det bättre men efter två dygn vill jag bara hem. Vill ha egen tid! Hos min släkt har vi eget rum och då känns det bättre men hos vissa vänner hamnar man i vardagsrummet o då har man noll egentid det är hemskt!

  • Anonym (släkten är värst)

    Hoho TS, nu ska du få höra min helg så kan du skatta dig lycklig sen.

    Vi skulle hälsa på svärfar i sommarstugan, min mans syster (45 år gammal) bor fortfarande med honom både i stan och på semestern för hon är inte riktigt som folk är mest. Hon har en egen lägenhet som bara står men vågar inte sova där själv, och hon fyller gärna både den och svärfars lägenhet med loppisfynd och dumpsterdive-saker.

    Svärfar har en labbe och systern har skaffat en hund som varit vild och har varit väldigt rädd och aggressiv, när hon fick hem den från östeuropa så högg den henne i handen så hon fick opereras i tre timmar på universitetssjukhus, precis vad man vill att skattepengar ska gå till. Obestämd

    Hon kan inte alls förstå att vi inte vill ha våra barn runt hunden och hunden ska med henne överallt. Både hon och svärfar är helt tokiga i sina hundar, båda smygmatar hundarna hela tiden- vid bordet, direkt från finporslinet, ur kylskåpet om så är. Med resultat att man varken kan laga mat eller äta hos dem utan att ha en dräglande jycke i skrevet och hundhår överallt. Eftersom de heller inte diskar särskilt ordentligt så kan man mycket väl få hundens gamla matrester på sin tallrik till nästa måltid.

    Nedre våningen stank otvättad blöt hund så man mådde illa (och jag vet många  som har hund utan att det stinker så), det var hundhår i smöret, gammal hundmat i kylen, skitäckliga rester överallt. Syster är besatt av att inte slänga mat, när svåger och barn var där veckan innan föreslog hon på fullt allvar att de skulle äta fyra dagar för gammal köttfärs till lunch, och blev sen förbannad när svåger drog iväg och köpte nöd-burgare åt sig och barnen. Svågerns fru har blivit matförgiftad två gånger redan av systerns "kokkonst" och vägrar numera att åka dit ens.

    Annexet där vi sov är jättefint och där får inte hundarna vara, tack och lov. Men eftersom ingen av dem orkar städa fick vi kasta ut eller döda ett dussin ganska stora spindlar innan vi kunde sova där, det var inte ens alla spindlar utan bara de som direkt riskerade att hamna i sängen medan vi sov.

    Nästa morgon hade jag glädjen att se syster göra morgonmacka till hundarna och sticka in hela näven i munnen på sin hund, varefter hon glatt hanterade osten och gurkan till frukosten utan att tvätta händerna. Kräks Hon har också för sig att göra "hälsoshots" till lilla pappa på grönsaker som ser lite gulnade och slemmiga ut och frukt som har sett sina bästa dagar. I denna från början osmakliga sörja landade en geting. Syster fiskar upp "den stackars getingen, den ska ju befrukta blommorna, den får inte dö" och serverar sen resten till lilla pappa. Jaja, han lär väl få ett starkt immunförsvar om hon inte tar livet av honom... Obestämd

    Sen skulle vi in till festival. Med hundar. Som hon dels själv matar med vitt bröd och sås och sen låter slafsa i sig allt de kan hitta på marken vid kebabstånd och korvmojar. Fatta vad förvånad hon blir sen när de blir dåliga i magen?

    På kvällen åker vi in igen utan hundar med vår bil för att gå på fin restaurang och syster begär doggy bag för en massa stekt potatis "det blir bra till hundarna sen". Jag skäms ihjäl inuti. Kvällen avslutas med att männniskan slänger igen vår bildörr om bältesspännet så det blir en rejäl bula och lackskada på insteget, tack för den! Hade det varit en vanlig människa så hade jag begärt ersättning men hon är inte tillräknelig så man orkar inte.

    Slängde ut ytterligare ett dussin spindlar, nästa morgon var det dags för båttur. I en liten plastbåt, med två hundar, varav en skitnervös. Jag hade redan från början sagt att jag stannar iland, gissa om jag var glad för det. Höll andan hela tiden de var borta men både man och son klarade sig helskinnade, tack och lov. Sen försökte hon pracka på oss kompostsopor från en vecka tillbaka när vi skulle åka hem, men jag "glömde" det för vi fick så bråttom iväg.

    Min man är lika traumatiserad som jag, vi får lägga oss ner en heldag varje gång efter att vi utsatts för denna syster, som ofta är direkt elak mot honom också, när pappa inte hör.

    Varför gör vi då detta? Jo, för att göra svärfar glad. Men frågan är om man inte borde tacka nej nästa år.

  • asta66
    Anonym (Vill bo själv) skrev 2014-08-06 14:05:51 följande:
    Eftersom mina svärföräldrar bor 60 mil bort är det ju inte ett alternativ att inte sova där om man ska åka dit. Eller ja, vi funderar på om vi någon gång kanske skulle hyra en stuga eller så i närheten men det blir ju rätt dyrt också.
    Lider med dig.
Svar på tråden Fler som avskyr att bo med andra?