Styvpappa
Hej! Jag är ensamstående med min dotter då min dotters far gick tragiskt bort när hon låg i magen.. Nu har jag träffat en ny kille dottern är 3 år. Undrar nu då hur ska en styv pappa vara ? Hur
Mycket ansvar ska han ta ?
Hej! Jag är ensamstående med min dotter då min dotters far gick tragiskt bort när hon låg i magen.. Nu har jag träffat en ny kille dottern är 3 år. Undrar nu då hur ska en styv pappa vara ? Hur
Mycket ansvar ska han ta ?
Fråga honom. Hur mycket ansvar VILL han ta? Hur mycket ansvar vill DU lägga över på honom?
Det finns inget rätt och fel, alla nyfamiljer gör olika. Det finns ingen mall som passar för alla.
Det bästa råd jag kan ge er är att prata ordentligt om hur ni vill att vardagen ska se ut och hur ni vill lösa ert liv tillsammans runt ditt barn.
Precis som Biobonus säger - NI måste hitta ett sätt som passar er, det finns ingen mall att gå efter...
Hur mycket VILL han ta? Vill du ha en partner eller en förälder att dela ansvaret med?
Prata innan ni flyttar ihop. Prata under tiden ni lever ihop. Saker kan ändra sig under resans gång och det är bra att tänka på att "rollen" för en bonusförälder inte är statisk. Många bonusföräldrar tar på sig för mkt ansvar i början eftersom det är kul o relativt enkelt under "smekmånadsfasen", sedan vaknar man o inser att man har mer ansvar än man vill ha, att man tas för given istället för att ses som en tillgång.
När jag träffade min man tog jag direkt ett föräldraansvar (eller inte direkt, det växte fram men det gick relativt snabbt). Under många år levde vi så och trivdes med det. Under senare år har jag däremot backat en del eftersom jag kände att jag satt med för mkt ansvar. Mkt ändrades efter att jag fick egna barn - min kärlek för bonus finns där än, men jag väljer mer det positiva i vårt förhållande till varandra o låter pappan vara den som tjatar om regler o sånt..
Dessutom beror mkt av våra problem på relationen till bonus mamma, hade barnet bott hos oss på heltid så hade det inte varit ens hälften av problemen vi står med idag - så även om det är fruktansvärt att ditt barn förlorade pappan så tror jag faktiskt att det är lättare för bonusföräldern att komma in om det bara är dig o barnet att ta hänsyn till o inte en tredje person :)
Om du tar bort ordet styv och pappa så börjar du rätt.
Som de andra skriver, så är det en sak som får växa fram
Det första priot är att ge förutsättningar så de kan skapa en relation, det kan gå snabbt och det kan ta lång tid. Här är du jätteviktig, du måste stötta din kille och ditt barn.
Flytta inte ihop för snabbt, ta det lugnt. Ni vuxna är kanske kära och har hittat varandra, men barnet måste få hänga med.
När ni kommer in i vardagen, så börja med att dela de vardagliga sysslorna, försök att ge utrymme så ditt barn och din kille kan hitta era lösningar.
Så måste du komma ihåg, även om fk betalar ut ersättning för VAB till andra än barnets föräldrar, så är det endast barnets föräldrar som har rätt att vara tjänsteledig pga VAB, om andra ska vara det så är det en överenskommelse mellan arbetsgivaren och den som är hemma.
Samma sak med deltid, det är endast barnets föräldrar som har den rätten.
Din kille kommer inte med automatik få rätt att ta del av utvecklingssamtal, det är något som du måste godkänna först.
Men det viktigaste, denna kille är inte pappa och har inga juridiska rättigheter eller skyldigheter.
och till slut, fixar ni det, så kan ditt barn få en jättefin relation med en annan vuxen och få stor glädje av detta.
Glöm inte, ta det lugnt