Varför finns jag?

Detta är min första postning här så hej allihopa!

Jag har mått mycket dålig på senare tid. Jag drabbades utav en inflamtorisk sjukdom runt 1998 och min fru och livskamrat sedan 14 år lämnade mig sedan 14 år mig när jag behövde som mest stöd.
Jag har gått i en neråtgående spiral sedan dess. Jag är en snäll människa, kanske för snäll, och det kanske är det som är problemet.

I Samband med skilsmässan så hamnade jag på minus och fick en skuld hos fogden. Jag är sjukskiven för min sjukdom, . Jag har tappat livslusten, har önskat att få träffa en annan, men det blir inte av då jag inte går på klubbar eller vänder mig till olika dejtingsajter, det är inget för mig. Man träfffar ändå aldrig en riktig kvinna på sådana ställen.

Igår kväll tänkte jag ta livet av mig, jag kände stark ångest, tomhet och depression.'
Men något inom mig fick mig att låta bli.
Har redan kontakt med psykiatrin men jag känner att jaq inte får någon hjälp där.

Jag känner mig ensam, väldigt ensam och vet inte vad jag skall göra. Jag vill så gärna skapa ett annat liv, börja ett nytt liv.