Hej! jag förlorade min Theo i oktober förra året i v 37, och är nu gravid igen (v18) och pendlar konstant mellan lycka och skräck. har nog aldrig varit så rädd i hela mitt liv som de här månaderna.
känner att "vanliga" gravidgrupper inte passar mig, en graviditet när man inte har förlorat ett barn och en graviditet efter att ha förlorat ett barn är så olika.
finns det några andra här som också är gravida igen efter att ha förlorat ett barn?
Hej.
Här är en till som är gravid med där lyckan står i skuggan av oron. Min son dog i januari, nästen fem månader gammal, i sviterna efter en förtidig födelse. Jag känner också att det är svårt att höra hemma någonstans. Dels för att min oro är stor och det är en stor risk för återupprepning men också då det är svårt att veta i vilken tråd jag "bör" vara. I trådar gällande första barnet känns fel då det inte är vårt första och vi levde med vår son i nästan fem månader men samtidigt är det för jobbigt för mig med alla syskondiskussioner. Jag kan inte njuta alls av min graviditet utan ser det mest som en lång transportsträcka. Är i v. 25 nu.
Det finns flera hemliga facebookgrupper för de som förlorat barn. En av dem är för de som är gravida igen. Jag hoppas att jag snart kan få gå med där, det verkar vara ett bra stöd.
Grupperna är hemliga, och går inte att söka på i Facebook. Sök på "själar säger aldrig farväl" här, så finns det info om hur man gör för att gå med.
Hej.
Här är en till som är gravid med där lyckan står i skuggan av oron. Min son dog i januari, nästen fem månader gammal, i sviterna efter en förtidig födelse. Jag känner också att det är svårt att höra hemma någonstans. Dels för att min oro är stor och det är en stor risk för återupprepning men också då det är svårt att veta i vilken tråd jag "bör" vara. I trådar gällande första barnet känns fel då det inte är vårt första och vi levde med vår son i nästan fem månader men samtidigt är det för jobbigt för mig med alla syskondiskussioner. Jag kan inte njuta alls av min graviditet utan ser det mest som en lång transportsträcka. Är i v. 25 nu.
Det där med att knyta band kommer när barnet är här. Mina tvillingpojkar var svårt sjuka i magen i princip hela graviditeten och läkarna kunde inte säga hur det skulle gå för dem. Jag vågade inte knyta band när de låg i magen. När de väl kom ut kan man ju inte värja sig ändå;) och jag känner så starka band till dem båda två fast vi förlorade vår ena pojke efter två dagar. Jag älskar dem precis lika mycket. Tänk bara på den kärlek du har till den du förlorade. Den levande kärleken kommer vara precis lika stark, men innehålla mer minnen och utvecklas.
Det är så vanligt ..
Min fru förlorade raka två gånger sen blev gravid med tvilling...
Det är livet så när du förlorar Livet ger dig ...
Hej,vi förlorade vår första barn efter två dagar. Vår dotter blev precis 2 dygn gammal. Hon föddes med svår syrebrist. Nu väntar vi vårt andra barn och det är med stor glädje lycka men man känner sej oxå livrädd. Känslorna pendlar massor varje dag o nätterna är ofta sömnlösa. Det känns ändå som att jag vill försöka njuta av graviditet och ett småsyskon,jag vill ta det lugnare och tänka på min hälsa och vår nya bebis.
Kram allihopa