Extrem beslutsångest

Ni är väldigt unga. Gymnasieförhållanden brukar vara svåra att upprätthålla, det fattas för mycket av erfarenhet och utlevelse för att inte otrohet ska vara en stor risk.

Om ni inte vill öppna upp förhållandet så rekommenderar jag en paus.

Se till att ni är helt överens om vad ni får göra med andra under pausen, så det inte blir problem med svek anklagelser sen.

ett gott råd är att antingen svälja det som har hänt eller faktum bara att dumpa och gå vidare...låter krasst men tiden läker alla sår...uppenbarligen hade hon inga probs att knulla bakom ryggen på dig..så kan du tänka och du pauser är bara ett enklare sätt att säga att det är över...lycka till mannen...

Om du/ni beslutar att fortsätta förhållandet ska du räkna med att de tankar du beskriver kommer snurra i ditt huvud under lång tid. Tankarna kommer mer sällan med tiden men kommer förmodligen aldrig upphöra helt. Det kommer ta lång tid innan du får tillbaka tilliten. Använd inte otroheten som slagträ i framtida konflikter som handlar om nåt annat. Då går det garanterat åt helvete.

Personligen kan jag nog tycka du bör fundera över om du orkar vara kvar i relationen eller om du inte mår bättre av att bryta. Du är ung och ganska oerfaren och skulle kanske må bra av ett break.

Tack för alla svar. I dag, bara 50 timmar sen det hände, känner jag att jag inte kan förbise tanken att hon haft sex med en annan man. Jag har låtit henne gå och gjorde det klart att hon fick göra precis vad hon vill och jag kommer göra det samma. Ni har förmodligen rätt i att vi är unga och oerfarna, men det gör inte det hela lättare. Det värsta är att hon ber mig på sina bara ben att ta tillbaka henne. Men bilderna i mitt huvud tillåter inte det just nu. På 4 år lär man känna en person ganska bra. Den lördagsnatten förlorade jag en familjemedlem som jag kommer ihåg henne. "Tiden läker alla sår". Jag har inga referenser som jag kan gå efter. Tar det en månad, ett år eller kommer jag aldrig kunna känna för någon annan som jag känt med henne.  

tro mig...det kommer gå över en vacker dag....det ända som du måste göra är att bli klar uppe i huvudet vad du vill göra och gå efter det beslutet...

Din reaktion är alldeles normal TS , En otrohet GÖR ont , det utlöser oftast en kris som liknar det som människor som varit med om olika trumer upplever.
Den består av 4 faser....

1) Shockfasen - när du precis fått reda på det och det känns som om marken öppnat sig under fötterna på , känns som man faller fritt och man blir allmänt förvirra , man har svårt att ta in det som hänt

2) Reaktionsfasen - Här har man tagit in det som hänt och reagerar på det , många olika och ibland motstridiga känslor , ilska , sorg , etc , här kommer även frågorna , varför , hur , när , ältande.... hur fan kunde hon , vafan gör jag nu , etc....

3) Bearbetningsfasen - här börjar man förstå vad som hänt och bearbetar det , börjar tänka på annat än bara det som hänt och man börjar se lite ljusare på livet.

4) Nyorienteringsfasen - här har man förlikat sig med det som hänt , det blir en del av ens liv , som ett gammalt är som finns där , man vet hur det kom till men det gör inte ont längre.

Den här länken kanske hjälper dig förstå vad du går igenom...

http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Psykisk-halsa/Diagnoser-och-besvar/Barn-och-unga/Att-hamna-i-kris1/

Som andra redan påpekat så KOMMER det slutligen komma över det , även om det inte känns så just nu , det tar bara lite tid.

Ang din tjej....som andra redan påpekat så är ni ganska unga , ni har inga barn som binder er samman. Att komma över en otrohet är svårt , speciellt om man går vidare tillsammans då man hela tiden påminns om den andres svek. Jag tror ett förhållande sällan blir bra efter en otrohet och jag tror man kommer över det snabbare om man går skilda vägar. Mitt förslag är att du avslutar förhållandet alt tar en timeout och är isär en längre tid , om du / ni senare (när du bearbetat klart) fortfarande vill vara tillsammans så kan ni kanske göra ett nytt försök då.

Lycka till TS

Tack för alla svar ännu en gång. Känns väldigt lättande att kom in här. Nu är det gjort. Vi har tagit en timeout på obestämd tid, men, min känslor för henne finns fortfarande kvar trots att jag inte kan se hur jag kan ha en relation med henne i nuläget. Hon vill jätte gärna att vi blir ihop igen, men jag kan inte nu. Men jag är rädd för att hon inte vill när jag är redo, eller om jag har kommit försent. 

Återigen fullt normalt.

Känslor är inte alltid rationella och går inte att styra över , däremot kan man använda sitt förnuft för att bestämma vad man ska GÖRA av sina känslor.

Att en del av dig fortfarande tycker om henne är kanske inte så konstig , det är någon du trotts allt älskat och trott det bästa om , den bilden du hade av henne krossades iom hennes otrohet vilket tvingar dig att göra dig en ny bild av henne som även inefattar hennes brister. Sen ska du förhålla dig till den nya bilden av henne  (inte bara på ett logiiskt plan utan även på ett känslomässigt plan) och avgöra om det är någon du kan tänka dig fortsätta dela ditt liv med , om du kan leva med hennes brister. Det är en process som tar tid.

Tycker du gjorde rätt val TS , låt tiden läka dina sår och sen kan du / ni se om du fortfarande vill göra ett nytt försök eller ej , det kan lika gärna bli så att du efter ett tag inte fattar vad du öht såg i henne.

Tack. Verkligen ett stort tack till er som ställer upp för en person ni aldrig träffat. Jag kommer komma tillbaka till denna tråden flera gånger under den närmaste tiden för att läsa allas svar. Ni ska veta att det verkligen hjälper. En klapp på axeln till er alla. Hjältar

en klapp på axeln och lycka till nu mannen det här grejar du