Aktivitetshets, är det något du eller ditt barn upplever?

Upplever íngen aktivitetshets, men så är min unge bara 2,5 år.

Upplever personligen ingen aktivitetshets men förundras ibland över hur andra flänger omkring som torra skinn för att få vardagen att gå ihop med jobb, hämtning, aktiviteter för barnen flera gånger i veckan, middag, läxor... 

Jag tyckte att det fanns föräldrar som flängde runt en massa tidigare......har fått lite annat perspektiv nu när jag är den som flänger runt .

Nej, men skämt å sido. Föräldrastress har jag upplevt, men ändå i kombination att man på något vi ändå trivs och har valt detta. Mina två äldsta pojkar är i "aktivitets-ålder". Den yngre (5,5) vill i år inte göra någonting alls i aktivitetsform. Han är så nöjd med att tassa runt hemma och åka med och titta på storebror....och då får han givetvis göra detta. Äldsta (snart 7) har aktiviteter 5 gånger/veckan.....och han skulle gärna göra mer. Jag har två väldigt olika barn i det hänseendet.

Min äldsta tränar konståkning med en flicka vars föräldrar har fyra barn. De två äldsta (15 och 17) tränar och tävlar på elitnivå i sina respektive idrotter. Deras 5-åring tränar konståkning med min son tre gånger i veckan och hennes lillebror (3) åker också skridskor två gånger i veckan. Föräldrarna arbetar heltid och det är extremt mycket som ska fungera vad gäller logistiken. Barnen verkar dock oerhört ostressade och harmoniska. De små har varit hemma på heltid med sin mormor ända tills nu då de precis skolats in i förskola. Min erfarenhet är just föräldrar med flera barn och alla barnen är i sådär skolåldern.....då blir det knivigare logistikmässigt....och det beror sällan på att barnen är överaktiverade utan att det helt enkelt är - om man exempelvis har tre barn - fem personer vars liv i form av skola och arbete samt intressen ska samordnas, organiseras och fixas....av två som kanske båda heltidsarbetar.

Jag har haft föräldrar som ställt upp väldigt mycket med framför allt sin tid för mina och min systers intressen. Det har givit oss båda enormt mycket som unga och jag är oerhört tacksam för det. Jag har inget intresse av att stoppa in mina barn överallt för att "alla andra" (simskola undantagen), men vill stötta dem i de intressen de visar och som man märker att de mår bra av .....sedan är det ointressant om det är trumpet, matlagning, konståkning eller judo.....eller att vika pappersflygplan som 5-åringen för tillfället snöat in på.

Jobbigt med konståkning bara när man bor 4 mil från ishallen . Enklare att vika pappersflygplan hemma vid köksbordet .

Nej, jag tycker det funkar bra. Tidigare har dottern haft aktiviteter två gånger i veckan, men nu (när hon är 9 år) har hon fyra. Men det är lugnt eftersom hon kan ta sig till två av dem själv (varav en så tidigt på eftermiddagen att det blir istället för fritids) och en är på lördagen.

Nej snarare tvärtom, jag tycker att det finns en press om att man ska leva så lugnt som möjligt. Inte uppmuntra barnen att ha intressen som utvecklar dom och lägga mycket tid på dessa.
Jag får snarare känslan att alla tycker att man är konstig om man inte anser att det bästa man kan göra för sina barn är att sitta i soffan med dom och titta på dåliga tv-program och äta onyttigheter.

Tack för era svar, verkar vara lite aktivitetshets än så länge..

Jag skulle ha velat rösta på det andra alternativet om det hade varit utformat så att jag som förälder upplever det så, men att jag samtidigt tycker att det är viktigt att barnen får ha sina fritidsaktiviteter, så jag får helt enkelt finna mig i det.

Ibland önskar jag att jag hade mer tid att lägga på egen träning och egna hobbies istället för att se till att logistiken flyter med hänsyn till barnens träningstider, men det är bara att finna sig i situationen några år till. Jag tycker att alla deras aktiviteter är jätteviktiga och utvecklande både för kropp och själ, samtidigt som den lilla djävulen i mig gnäller "men JAG då".

Nej, vår lilleman är bara 4 år än, så han har inga aktiviteter alls ännu...

Däremot kan jag bli ganska stressad när vi hälsar på min syster med familj. De barnen är i lågstadieåldern och när vi är där en helg t.ex. så är det kalas för den ena, fotboll för den andra, och sen ska den första på dans och så ska den andra på friidrott etc. "Så vill jag inte ha det", tänker jag alltid då... Men vi har ju bara ett barn, så risken är inte överhängande direkt...

Nej, ingen hets.

Vi tycker om att röra på oss så hos oss har barnen två aktiviteter var, som du själva valt.

Det enda "jobbiga" är vissa föreningar vill att man säljer saker eller står i kiosken under matcher, det är mindre skoj. Jag betalar hellre mer i medlemsavgift.