Hur förbereder ni er för förlossningen?

Håll dig lugn! Lita på din kropp, den är fantastisk o klarar det jätte bra! Jag rekommenderar inte smärtlindring så som rygg bedövning eftersom enligt min erfarenhet så dröjer den på förlossningen! O sen den tar inte bort kryst värkar, vilket det kommer som en PANG då får man panik liksom! Eftersom om man inte tar smärt lindring kommer man att vänja sig med smärtan o bildar morfin i kroppen o klarar det super duper! Men vid smärtlindring bildar kroppen ingen egen morfin o när den onda smärtan kommer så blir man liksom galen o vill skynda på, då blir det panik! Lycka till med förlossningen

Mamma till en underbar sex månad/pojk

Jag födde vårt första barn i förrgår. Ligger och hoppas att hon ska somna i denna stund.

Mitt tips är att läsa Föda utan rädsla. Den gjorde hela skillnaden för mig. Jag välkomnade värkarna och arbetade mig igenom dem med lustgasen som närmast meditativt redskap. Jag bad om en Eda när värkarna var för täta, och den tog udden av smärtan. Även om den drog ut på förloppet (10-11 h istället för kanske 6-8 h) så var det värt det. Kunde sova mellan värkarna, vilket var ett av mina mål med avslappningsträningen. Krystvärkarna var svåra att identifiera men med en kompetent bm gick det fint.

Var inte rädd, tänk inte att värken är ngt yttre som drabbar dig utan en inre kraft som kommer till din hjälp när du driver ner ditt barn. Har aldrig varit så hippie som under min förlossning! Har heller aldrig känt mig så stark.

Kroppen bildar inte eget morfin. Däremot finns endorfiner, det sk lyckohormonet som frigörs vid glädje, lycka, beröring..

Jag är också i v37. Går också på nålar.

Då jag är omföderska vet jag att jag överlevde förra. Det lugnar mig lite.. Då var Eda min bästa vän.

Bästa är att inte vara fast i ett spår utan ta det som det kommer. Om du kämpat länge med lång latensfas så kan edan vara guld värd. Om det går fort kanske man inte ens hinner med det.

Jag hade stor hjälp av "föda utan rädsla". Just det att inte vara rädd för smärtan och få panik utan försöka behålla lugnet, fokusera på andningen så kroppen kan få göra det den ska. När jag sen fick panik av smärtan skrek jag men försökte att inte spänna mig i paniken. Hade bestämt innan att när jag inte kunde klara andningen skulle jag tänka på lugna vågor och valsång, då det var det mest harmoniska och djupavslappnande jag kunde komma på. Även om jag var långt ifrån en yogi som djupandades genom hela förlossningen hjälpte det mig att inte tappa fokus. Min latensfas var flera dygn så när vi väl kom in var jag helt slut av värkarna. Edan gjorde att jag fick sova och all vila är guld värt, för att orka.

Lita på din kropp, tänk på att smärtan är funktionell och det finns smärtlindring. Jobba med kroppen, inte mot.

Jag hade epidural, hjassbjudning, sov en timme bredvid maken, kande krystvarkar utan att det gjorde ont eller var shockerande och min forlossning gick pa totalt 4 timmar! Ingen panik alls, en lugn, avslappnad forlossning 

Nasta gang, om ca 18 veckor, ska jag forbereda genom att se till att vara fin i haret och gora en pedikyr.. Forsta gangen sag jag ut som ett vrak efterat och ja det kanske later ytligt men nasta gang vill jag faktiskt se okej ut pa bilderna med sonen.. Bilderna fran forsta BB-vistelsen ar skrackfilmsmaterial haha

Kiraki

Vad bra att det har gått så där bra till dig! Själv ville jag köra utan epedural, men Bm visste att bebbisen min var så stor (4500 g 52 cm) så tyckte hon att jag föder inte utan jätte jätte kraftiga värkar, så hon rekommenderade Eda för att hjälpa mig att villa innan de sista värkarna kommer, sen tog de ut edan när kryst värkarna kom, och då var det jobbigt enligt mig, men jag ångrar ingenting och är redo att göra om det! Om jag kommer att få en till bebbis som min underbara :) kram

Jag är i v 27, men inser att det vore bra att börja redan nu och läsa lite så det inte blir en chock på bf. Jag läser Att föda utan rädsla av Gudrun Abascal och tänkte gå på mvc:s föräldrautbildning. Googla lite och kanske se en film.

Kan det räcka?

Jag tog också Eda. Underbart! Och Krystvärkarna som inte alls pang på utan trycker neråt blev starkare successivt. När de sen satte dropp så blev jag orolig för att det skulle säga pang men de växte fram även de, precis som att du blir mer och mer bajsnödig tills du tillslut springer iväg till toan och inte kan hålla dig mer så börjar du krysta. Hur lugnt som helst enligt mig.

Jag förberedde mig med att läsa på, träna avslappning och drack MASSOR med glassdrinkar. Det sista var kanske onödigt men jag tröståt lite pga nervositeten inför förlossningen. Lycka till :)