• Anonym (Eva)

    Solskensberättelser efter missfall önskas

    Idag skulle jag gått in i v 12 med vårt andra barn. Ett barn vi försökt att få i över ett år.
    Istället sitter jag och väntar morgondagen då tabletten som ska dra igång allt ska tas. Natten till torsdag fick jag veta att fostret inte längre har hjärtljud och att det värsta därmed skett. 

    Jag är så ledsen att jag inte vet varken ut eller in. Jag är livrädd för vad jag har framför mig och jag är livrädd för vardagen då det är klart. Jag hade hängt upp så mkt kring denna graviditet och jag har liksom ingen reservplan. Jag skulle ha barn nu. Jag har eget företag, men det känns inte helt hundra. Jag skulle behöva lägga det vilande och ta ett jobb för att komma ut bland folk. Undrar dock när jag ska hitta kraft till en sådan ansträngning mellan alla tårar. 

    Det jag efterlyser nu, är tröst från er som gått igenom detta och som sedan snabbt blivit gravida igen. Jag vill förstås höra från er vars graviditet efter missfallet gick bra hela vägen. 

    Ni som känner att ni har mörkare erfarenheter, skriv gärna i annan tråd. Min egen sorg räcker just nu. 

    Om ni dessutom kan ge mig tröst ur ett annat perspektiv, ålderskillnad, så är det bonus. Jag är väldigt ledsen nu eftersom det skulle blivit tre år mellan barnen om denna hade stannat. Vi siktade på 1,5 år, men såklart kan man inte styra över sånt. Jag försöker febrilt att hitta familjer med större ålderskillnader mellan syskonen och som tycker att det är att föredra. Kan jag bara ta mig förbi denna första sorg och dessa initiala tankar så har jag bra chans att komma vidare. 

    Någon som vill hjälpa?

  • Svar på tråden Solskensberättelser efter missfall önskas
  • Dr to be

    Hej!

    Beklagar det som hänt. Jag är inte direkt i samma sits men i maj -11 gick vår första graviditet förlorad iom ett utomkvedeshavandeskap. Jag var riktigt nära att dö faktiskt och jag hade nog inte suttit här idag om jag svimmat någon annanstans än just på sjukhuset. Blev av med en äggledare.

    I juli -11, alltså 2 månader senare blev jag gravid igen och i mars-12 föddes dottern.

    Vi jobbar nu på syskon, andra försöket.

    Vad det gäller åldersskillnader så kan jag inte hjälpa på mkt. Det är 6 år mellan mig och min lillasyster och så vitt jag vet/känner så fungerar det bra. Min man är 4 år yngre än sin syster och 6 år äldre än sin bror och de har iaf i vuxen ålder stor glädje av varandra :)

    Stor kram och lycka till!

  • Anonym

    Hej! Jag fick missfall i v12 i april -07 . Blev gravid i augusti samma år och fick underbar unge i maj -08. Har även fått fler barn efter det. Min bästis fick missfall i V.10 och har efter det fått två fina ungar. Klart du också kommer att genomgå en hel graviditet. :)

  • Anonym (lilla jag)

    Jag fick missfall i v 13. Kändes då helt hopplöst och var jätteledsen. Men 3 månader senare blev jag gravid igen och den gången gick det jättebra och har idag en underbar son. Har dock inga planer på syskon så kan inte hjälpa dig där. Men kan säga att det är 9 år mellan mig och min storasyster och vi är hur bra vänner som helst!

  • Anonym (Mia)

    Vi har 3,5 år mellan barnen och jag tycker det är helt underbart lagom. De kan leka med varandra och gör det även nu (är 8 &12). När jag fick lillebror så kunde storasyster acceptera att jag inte omedelbart kunde komma och hon var även blöjfri då. Jag är uppvuxen med två småsystrar som det var bara 16 månader emellan och jag har aldrig viljat ha så tätt, det var fruktansvärt mycket svartsjuka och bråk mellan dem, ända upp i skolåldern. Sedan har de naturligtvis haft mycket utbyte av varandra, men det har även jag som är 8 år äldre.

  • Anonym (Eva)
    Dr to be skrev 2014-09-29 08:25:12 följande:

    Hej!

    Beklagar det som hänt. Jag är inte direkt i samma sits men i maj -11 gick vår första graviditet förlorad iom ett utomkvedeshavandeskap. Jag var riktigt nära att dö faktiskt och jag hade nog inte suttit här idag om jag svimmat någon annanstans än just på sjukhuset. Blev av med en äggledare.

    I juli -11, alltså 2 månader senare blev jag gravid igen och i mars-12 föddes dottern.

    Vi jobbar nu på syskon, andra försöket.

    Vad det gäller åldersskillnader så kan jag inte hjälpa på mkt. Det är 6 år mellan mig och min lillasyster och så vitt jag vet/känner så fungerar det bra. Min man är 4 år yngre än sin syster och 6 år äldre än sin bror och de har iaf i vuxen ålder stor glädje av varandra :)

    Stor kram och lycka till!


    Tusen tack, vi är faktiskt i en liknande sits ändå. Mitt första barn blev precis som ditt till i juli-11, och föddes i april-12. 

    Då är vi på jakt efter syskon till våra två och ett halv-åringar båda två. 
  • Anonym (Eva)
    Anonym skrev 2014-09-29 08:28:31 följande:

    Hej! Jag fick missfall i v12 i april -07 . Blev gravid i augusti samma år och fick underbar unge i maj -08. Har även fått fler barn efter det. Min bästis fick missfall i V.10 och har efter det fått två fina ungar. Klart du också kommer att genomgå en hel graviditet. :)


    <3 Tack
  • Anonym (Eva)
    Anonym (lilla jag) skrev 2014-09-29 08:36:52 följande:

    Jag fick missfall i v 13. Kändes då helt hopplöst och var jätteledsen. Men 3 månader senare blev jag gravid igen och den gången gick det jättebra och har idag en underbar son. Har dock inga planer på syskon så kan inte hjälpa dig där. Men kan säga att det är 9 år mellan mig och min storasyster och vi är hur bra vänner som helst!


    Tack för att du delar med dig, det betyder jättemycket
  • Anonym (Eva)
    Anonym (Mia) skrev 2014-09-29 08:38:37 följande:

    Vi har 3,5 år mellan barnen och jag tycker det är helt underbart lagom. De kan leka med varandra och gör det även nu (är 8 &12). När jag fick lillebror så kunde storasyster acceptera att jag inte omedelbart kunde komma och hon var även blöjfri då. Jag är uppvuxen med två småsystrar som det var bara 16 månader emellan och jag har aldrig viljat ha så tätt, det var fruktansvärt mycket svartsjuka och bråk mellan dem, ända upp i skolåldern. Sedan har de naturligtvis haft mycket utbyte av varandra, men det har även jag som är 8 år äldre.


    <3 <3 <3 Nu ler jag mellan alla tårar. Tack!
  • Anonym (Eva)

    Jag gissar att min vision om tätt mellan syskonen kommer av att det är mindre än ett år mellan mig och min syster. Tack för att ni delar med er

  • Anonym (Eva)

    Fler som vill dela med sig?

  • Anonym (Syskon)

    Hej!

    Har nyligen haft missfall också, ledsen och beklagar! Tror dock på möjligheten att bli gravid igen och gå en hel graviditet, de allra flesta gör ju det!
    1-2 missfall räknas vad jag förstår nästan som "normalt" för en fertil kvinna....

    Jag har 2 barn. Äldsta är 8, yngsta 4. Det skiljer 3 år och 10 mån.  Det blev så av flera olika skäl, det var helt enkelt moget för syskon för oss först då.

    I efterhand har jag sett enorma fördelar! Äldsta blöjfri. Bara positivt då småsyskon kom. Klarade av att vänta om jag tex ammade. Inga tjuvnyp eller andra svartsjukegrejer. Han hade ju redan sin plats i familjen och behövde inte hävda den. Går också bra att resonera med en snart 4-åring, förklara och de kan förstå och acceptera en hel del.

    När de nu blivit äldre kan de leka tillsammans trots åldersskilnnad men också förstås bråka som alla syskon. 

  • Anonym (Eva)
    Anonym (Syskon) skrev 2014-09-29 13:12:10 följande:

    Hej!

    Har nyligen haft missfall också, ledsen och beklagar! Tror dock på möjligheten att bli gravid igen och gå en hel graviditet, de allra flesta gör ju det!
    1-2 missfall räknas vad jag förstår nästan som "normalt" för en fertil kvinna....

    Jag har 2 barn. Äldsta är 8, yngsta 4. Det skiljer 3 år och 10 mån.  Det blev så av flera olika skäl, det var helt enkelt moget för syskon för oss först då.

    I efterhand har jag sett enorma fördelar! Äldsta blöjfri. Bara positivt då småsyskon kom. Klarade av att vänta om jag tex ammade. Inga tjuvnyp eller andra svartsjukegrejer. Han hade ju redan sin plats i familjen och behövde inte hävda den. Går också bra att resonera med en snart 4-åring, förklara och de kan förstå och acceptera en hel del.

    När de nu blivit äldre kan de leka tillsammans trots åldersskilnnad men också förstås bråka som alla syskon. 


    Beklagar ditt missfall också. Tack för stödet kring syskon med ålderskillnad. Kanske är det också att när första barnet är lite äldre så är den med och väntar barn nummer två på ett annat sätt. 
  • Oscarsmamma84

    Fick missfall i v 14 2011. September 2012 blev jag gravid igen o 2013 föddes min son helt frisk. Missfall är hemskt o jag kommer alltid bära det med mig men sonen har lindrat det otroligt mycket

  • Anonym (hemskt)

    Missfall är verkligen fruktansvärt att gå igenom. Försök att sörja ordentligt för det kan sitta i rätt länge. 

    Ettan föddes -04. När jag äntligen blev gravid -09 hade jag ingen tanke på att det inte skulle bli någon bebis. Fick en MA i v.11.

    Just då, just i det, var det det hemskaste jag någonsin varit med om. Sorgen var enorm.

    Det tog lite tid innan vi vågade försöka igen, men -11 blev det äntligen dags. Rädslan var stor att det skulle gå illa igen, men allt gick bra och -12 föddes vår helt friska underbara son som snart är 2½ år nu. (Det är alltså 8 år mellan mina pojkar.)

    Ta hand om dig och familjen. 

  • Anonym (Stay positive)

    Beklagar ditt MA, vet hur fruktansvärt det är att behöva gå igenom. Hoppas det ska gå hela vägen nästa graviditet.

    Jag har fem år mellan mina två barn (killar) och det har varit en suverän åldersskillnad. Inga rivaliteter, äldsta hann vara liten länge, jag hann komma ikapp fysiskt och mentalt inför ett syskon. De behövde inte gå på samma stadie i skolan utan fick "sin" stadie för sig själv. Inte två blöjbarn samtidigt osv. Finns massor med fördelar att ha lite glesare mellan barnen om du frågar mig.

    Mina grabbar har aldrig bråkat utan varit sams genom hela sin uppväxt. Idag är äldsta 20 och yngsta 15 år.

    Kan konstatera att fem års åldersskillnad aldrig varit en nackdel för oss i varje fall.

  • Anonym (Ina)

    Det skiljer 1.5 år mellan mig och min storebror, vi har aldrig kommit överens och han var väldigt avundsjuk och slog mig när jag var nyfödd. Mamma och pappa bröt ihop flera gånger när vi var små. Min lillebror kom 6 år efter mig och vi har jätte fin kontakt. Jag har alltid sett efter honom och varit otroligt beskyddande. Han har fått följa med på allt "stora barnen" fått göra och det har han haft jättekul åt och även lärt sig mkt av.

    Jag vill inte ha mina barn tätt just därför. Jag och min lillebror är bästa vänner

  • plop

    Vi försökte i ca 6mån att få till en trea. Vi har barn födda 08 och 10. Blev gravida men i vecka 12+5 började jag blöda. Det ena ledde till det andra och blev skrappad den 8 juli. Slutade blöda och trodde inte att jag skulle bli gravid lätt igen. Och kände nästan panik rädsla inför att pröva igen. Var helt säker på att det skulle gå åt helvete igen om vi ens lyckades bli gravida igen. Men vi han bli gravida igen utan mens i mellan. Plussade redan i augusti tog 17 stycken prover för jag trodde det var hcg kvar i mig sen missfallet. Men dom blev bara starkare plus så efter 17 positiva bokade jag tid hos Bm och fick sen en tid på kvinnoklinken för att faställa en ny graviditet. Och nu har jag våran lilla 3a här hos mig hon föddes den 14 e april helt perfekt.

    Jag vet att det känns hemskt just nu och att man tror man aldrig kommer över detta. Det kanske går snabbare eller inte men du kommer få till en 2a för gravid kan du ju bevisligen bli titta bara på ert första barn : )

    Lycka till

  • Lagotto

    I februari 2014 blöder jag ner sängen. In akut till sjukhus där man konstaterar missfall. Jag visste inte att jag var gravid. I maj 2014, tar jag ett grav test pga en känsla att något inte stämmer. Testet visar positivt och jag ringer gråtandes mannen som genast säger att vi behåller. (Vi är bara 19 och 20 år). 9 månader senare är magen stor och bäbis väldigt välkommen! Beräknad förlossning 21 Januari :)

Svar på tråden Solskensberättelser efter missfall önskas