Kan de tvinga till samarbetssamtal

Han kan inte bli tvingad, men skulle det leda till något värre ser det inte bra ut att han vägrat.

Varför vill han inte gå mamman till mötes? Tydligen tycker mamman att allt inte fungerar.

Till något värre? Vad skulle det vara?

Man kan inte tvinga föräldrar att medverka i samarbetssamtal. Men om man nekar så kan det se illa ut och domstolen kan få uppfattningen att man har så stora samarbetssvårigheter att den enda lösningen är att upphäva den gemensamma vårdnaden om barnen. Och det är ju inte säkert att det är den som vägrat att gå på samarbetssamtal som anses vara den lämpligaste av föräldrarna att få den ensamma vårdnaden.

För att han inte anser att det behövs.

Mamman tycker inte att det fungerar för att hon inte får göra precis som hon vill längre.

Då är det ju alldeles utmärkt med et samtal, så får hon reda på vad som gäller.

Hur resonerar din man då? Om mamman inte tycker att det fungerar så har de ju ett problem eftersom han inte kan köra över henne hur som helst så länge han inte har stöd av ett avtal eller en dom. Då ör de väl i högsta grad läge att genomföra samarbetssamtal för att se till att nå en lösning som de båda kan acceptera.

Vadå han inte kan köra över henne?

Han resonerar som så att det inte finns ett problem dem emellan utan att det är hon som är problemet.

Hon anser att hon har rätt att ringa varje dag, att bestämma saker ang barnen utan att prata med honom först och hon vill att han ska ge mer pengar trots att de har vv och hon har båda bb.

I en perfekt värld vore det definitivt så, men jag känner att man kan ju inte lita på att de håller med oss?!

Är ju många som tycker att mamman tex har rätt att ringa hur mycket hon vill så länge det handlar om barnen.

Vi vill inte ha det så.

Om hon är problemet är det väl bra att ta hjälp av samarbetssamtal för att få henne att inse vad som är problemet och vad som är lösningen på problemet. Hur ska han annars få slutmål hennes beteende?

Aha, så det är så det ligger till? Han vågar inte gå på samarbetssamtal för att han är rädd att han ska få höra att det kanske inte bara är mamman som är problemet?

Den rädslan är nog inte en ovanlig anledning till att en förälder vägrar samarbetssamtal. Din man måste ju våga tro på att hans agerande sker med barnens bästa i fokus och i så fall har han inget att frukta utan tvärtom kommer han få stöd att förklara för mamman vad som är bäst för barnen.

Samarbetssamtal handlar ju inte om att de ska hålla med någon av föräldrarna utan om att föräldrarna ska få hjälp att fokusera på vad som är bäst för deras gemensamma barn och hur de ska kunna agera för att samarbeta på bästa vis för deras barns skull.

Nja, det är väl snarare jag som är rädd för att de ska gå på mammans linje och att han inte ska våga/kunna stå upp för vad vill...

Han är väl mer en sån som vill sköta saker själv. Vi har väl egentligen inte diskuterat saken vidare mer än att han sa nej till henne, men jag kan tänka mig att han till viss del känner som jag..

Men det verkar ju som om ni anser att mammans beteende är ett problem. Att hon ringer ofta i onödan, att hon kör över honom genom att bestämma saker om barnen utan att involvera honom och att hon kräver pengar. Vore det då inte smart att skriva ner de saker som ni anser utgöra problem samt era förslag till lösningar på problemen och sedan försöka få till en förändring så som ni vill ha det genom att ta hjälp av samarbetssamtal?

Kanske får ni igenom vissa saker och kanske ändrar ni er på vissa punkter när ni hör mammans anledning till varför hon tycker att det ska vara på ett visst sätt.

Jag tänker som så att vad har pappan och du att förlora på att han medverkar i ett samarbetssamtal? De kommer ju inte kunna tvinga honom att gå med på något han absolut motsätter sig så jag förstår faktiskt inte varför han skulle neka samarbetssamtal med tanke på att ni inte verkar så nöjda med hur samarbetet fungerar idag. Vad skulle kunna bli sämre?

Jag förstår rädslan över att som pappa inte bli tagen på allvar utan att det är mammorna det lyssnas på på FR. När man läser på FL så verkar det vara det vanligaste...

Men det behöver verkligen inte vara så. Min man och hans ex har varit på FR i två omgångar på samarbetssamtal.
Och grunden för dessa har varit exakt detsamma som du beskriver. Mamman har hävdat att deras samarbete har varit katastrofalt eftersom hon inte ansåg att hon fått den insyn och kontroll som hon ansåg sig ha rätt till. Hon ansåg även att jag skulle hålla mig ur bilden, och inte vara med på tex lucia eller skolavslutningar eller hämta på dagis. Det var en massa annat liknande.
På FR gick de igenom punkt för punkt av det som min make, resp mamman skrivit upp att de ville tala om, och på punkt efter punkt så blev resultatet att mamman var tvungen att backa.
Backa, men ändå hitta en lösning.
Nej, hon hade inte "rätt" att ringa varje dag för att få veta vad barnet gjort, ätit, tänkt - men de gjorde upp om två dagar i veckan som hon ringde för att prata med barnet, samt att barnet självklart hade fri tillgång att ringa henne.
Så länge vi uppträdde civiliserat på tillställningar vi var på tillsammans så var det bara positivt för barnet att se att vi alla kunde vara där. Att min man inte står med henne utan med mig fick hon acceptera. Han var inte där för hennes skull utan för barnets. 
Det var fler punkter som löste sig efter de här samtalen. Det blev lugnare för oss då hon fick en tredje persons perspektiv på det hela. En som satte barnet i fokus och inte henne. Hon blev förvisso emellanåt rejält tillplattad, men det behövdes.

Jag skulle råda din man att gå på samtalet. De kan inte tvinga honom, eller henne, till någonting, men det kan faktiskt vara så att de får hjälp att hitta lösningar som fungerar. Utan att behöva ge avkall på vad man själv tror är det som fungerar bäst även om man är pappa ;)

Han bör gå, för barnens skull. Och att han är en karl som vågar stå upp för sin sak.

Nu skriver jag utan större erfarenhet av familjerätten men vore det inte lite roligt om mamman drar iväg honom till fr och det i sin tur är hon som får veta att det inte alls är nödvändigt att ringa varje dag. Nu vet jag inte ålder på era barn och vad som är rimligt men lite av den effekten blev det för min sambo. Hans ex "hotade" med fr och det vart nog obehagligt för min sambo innan men han förberedde sig väl och gav sin sida av saken och exet fick det inte så lätt hos fr hon heller. De går ju barnens ärenden och tar ingen vuxens sida, de är medlare så din sambo kan väl passa på att försöka driva igenom sin sak istället.