sajepa skrev 2014-10-04 17:33:03 följande:
Vilket onödigt inlägg. Alla barn är väl olika och att skriva att det ligger ett trauma bakom att en nioåring vill sova med sin mamma är bara löjligt. Det handlar om mys och trygghet, så lägg av.
Fast varför är det ett onödigt inlägg? En nioåring som vill sova med mamma/pappa VARJE natt är iaf för mig udda.
Mina kom lång upp i åren ibland på morgonen och la sig och gosade. Ibland ville de sova med mig också, men då var jag singel så plats fanns ju. Det var en mysgrej, tryggheten hade de ändå. Troligen skulle iaf 15 åringen fortfarande tacka ja till att sova i min säng som en mysgrej om inte min man var hemma.
En nioåring som vill sova hos mamma/pappa är troligen inte trygg av någon anledning. Det behöver inte handla om att vara trygg i egen säng, det kan lika gärna vara att h*n är otrygg om sin roll i familjen. Kanske har h* n tills nu varit minstingen men är 'bortpetad' av syskonet som tagit över rollen som minstingen. Kanske har h*n till nu varit ensambarn och van vid att få all uppmärksamhet men får inte det nu längre.
Kanske handlar det om skolan osv osv.
Vad jag hade gjort i det läget är att tala med nioåringen, frågat efter orsaken till att h*n inte ville sova i egen säng. Jag hade också tagit en dag då och då med bara nioåringen och överlåtit syskonet till den andra föräldern (jag tolkar det som att nioåringen inte är gemensam).